Sörmländska kulturtillgångar packar ihop

Så var det då slutligen dags att författa det allra sista blogginlägget för det här projektet. Tre år går oerhört fort när man har roligt och det har vi verkligen haft. Tillsammans med kultur-Sörmland så har vi jobbat oss framåt till en punkt där våra externa utvärderare menar att

”projektet har skapat ett arbetssätt för att stärka den kulturella infrastrukturen i regionen”

//Projektets utvärderare WSP

Vi är oerhört stolta över de resultat som vi åstadkommit tillsammans med kulturlivet i Sörmland under projekttiden och vill avsluta med att rikta ett stort och rungande TACK till alla som på något sätt bidragit till projektresultaten under åren.

Vill du läsa mer detaljer om vad vi gjort under projektperioden så kan du läsa vår slutrapport här.

Vill du läsa om vad våra utvärderare WSP säger om vårt arbete så kan du läsa deras slututvärdering av projektet här.

Slutet närmar sig

Hösten har anlänt med snabba fjät och Sörmländska Kulturtillgångar gör sig redo att fälla in årorna, tacka för sig och lämna över resultaten till det sörmländska kulturlivet och alla er som bidragit med tid, medel och intresse i projektet.

Projektets avslutande fas innehåller bland annat författande av slutrapporten (vilken snart kommer att publiceras här tillsammans med den externa utvärdering som alldeles precis landat i våra händer) och att slutredovisa projektresultaten muntligen för projektets finansiärer. Nervöst men framför allt roligt, för vi är stolta och glada över projektets resultat!

Och vad händer med resultaten då?

Jo, dessa fortsätter vi att testa, justera och arbeta in.

Kulturkluster Sörmland fortsätter att ge rådgivning, arrangera utbildningar och möten samt facilitera olika nätverk. Senare i höst kommer vi även dra ihop en fokusgrupp kring hur Kulturkluster Sörmland ska kommunicera med sina användare. Kulturkluster Sörmland har dessutom fått uppdraget att samordna hela Region Sörmlands deltagande i det nationella kulturpolitiska konventet Folk och kultur 2024.

Team KKN – vårt samarbete kring kulturella och kreativa näringarna med Hållbar regional utveckling – strävar på med oförminskad fart. Här växer bland annat en kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Sörmland fram i samtal med länets kommuner.  

Slutligen ett par ord om denna blogg. I och med att projektet avslutas kommer även bloggen och denna webbsida att upphöra att uppdateras. Sidan kommer att ligga kvar i ett par år som en kunskapsbas för liknande projekt och andra som kan ha intresse av materialet. Resultaten kommer leva vidare på andra plattformar, bland annat kulturkluster.se. Men innan dess kommer vi som utlovat publicera slutrapport, utvärdering samt resultaten från projektets sista fokusgrupp.

Så håll utkik!

glad kultursommar!

Vår vana trogen vill vi börja med den här sommarhälsningen med att skriva: Jisses, vad fort tiden går! (när man har roligt).

Till vårens höjdpunkter hör genomförandet av utbildningssatsningen Hitta pengarna, kulturbrunchen i Stallarholmen och genomförandet av fokusgrupper som en del av att utvärdera Kulturkluster Sörmland. Vi hade också fantastiska dagar på kulturpolitiska konventet Folk och Kultur och har haft en mängd möten med olika delar av det sörmländska kulturlivet. Det är verkligen det bästa med det här jobbet; samtalen och mötet med kulturlivet. Att dels få en inblick i hur det ser ut, dels att kunna stötta där det behövs. 

Ett sådant sätt att stötta upp handlar om samverkan med Hållbar regional utveckling kring kulturella och kreativa branscherna. Arbetet rullar på och resulterade bland annat i en kartläggning över hur Kulturella och kreativa branscherna ser ut i Sörmland. Nu planerar vi in möten med kommunernas kultur- och näringslivsdelar för att prata om hur vi gemensamt ska kunna arbeta framåt med frågan.

Under sen vår har vi också varit i full gång med att utvärdera och samla resultat från allt arbete som vi gjort hittills. Parallellt med detta planerar vi framåt inför hösten där vi bland annat kommer:

  • arrangera föreläsningar inom breddat deltagande för offentliga kulturaktörer
  • facilitera nätverksträff med mötesplatser och arrangörer
  • genomföra ett tredagars utbildningsläger för kulturföretagare
  • samordna länets medverkan i kulturpolitiska konventet Folk och Kultur

Vi kommer givetvis också fortsätta ta emot ärenden inom stödfunktionen. Först är det dock dags för semester och laddning av batterier.

Vi hoppas att ni får möjlighet att göra det samma och önskar er en riktigt Trevlig sommar!

Äntligen resultat från en enkät igen!

Tre år är snart slut och vi samlar resultat av det arbete vi gjort. Detta för att kunna skapa ett så träffsäkert förslag på lösning som möjligt. Inför genomförandet av två fokusgrupper så skickade vi ut en enkät (som vi längtat). Vi ville veta hur de som använt sig av stödfunktionen uppfattade den och ställde därför ett antal korta frågor.

Vilka svarade på enkäten?

Av de som fick enkäten svarade ungefär hälften och bland de svarande var en majoritet fria kulturaktörer. Siffrorna för de som svarat på enkäten motsvarar ungefär sammansättningen på de som kontaktat Kulturkluster Sörmland.

Vad gjorde att man kontaktade Kulturkluster Sörmland

Vi frågade kring vad det var som gjorde att man kontaktade kulturkluster Sörmland. Frågan var en frisvarsfråga vilket gjorde att man fritt kunde svara på frågan med egna ord. Svaren är därför inte uteslutande alternativ. Att man i första hand har svarat att man är nyfiken utesluter inte att man också behövde stöd i en specifik fråga.

Vem hade man kontaktat om Kulturkluster Sörmland inte fanns?

Frågan var en frisvarsfråga där man med egna ord fick berätta vem man hade kontaktat om Kulturkluster Sörmland inte fanns. 45 % vet inte vem de skulle kontakta eller skulle inte kontakta någon. 23% skulle kontakta en annan offentlig kulturaktör. Värt att notera är att de flesta som svarat detta alternativ själva är offentliga kulturaktörer.

Vad gav det att vara i kontakt med Kulturkluster Sörmland?

Frågan var en frisvarsfråga vilket gör att många som svarat har svarat flera olika saker. Exempelvis har flera av de som svarat att de inte ser några konkreta resultat än också svarat att de fått nya kontakter. 25% säger att de kommit framåt eller snabbare framåt i processen och 25% att de fått ny kunskap, tips eller idéer.

Hur nöjd är man med det stöd man fick?

Frågan var en flersvarsfråga där man skulle gradera mellan ”inte alls nöjd” och ”verkligen nöjd”. Ingen har svarat att de inte alls är nöjda med det stöd man fått hittills och 77% att man är nöjda eller väldigt nöjda. 100% är nöjda med bemötandet från personalen- och 81% att mötena är digitala. 95% är nöjda eller väldigt nöjda med tiden mellan kontakt och det första mötet.

Skulle man kontakta Kulturkluster Sörmland igen?

Frågan var en frisvarsfråga där man kunde formulera med egna ord om . En majoritet skulle kontakta Kulturkluster Sörmland igen, många med emfas.

Avslutningsvis

Vi frågade också om man ville lägga till något ytterligare. Som svar på den frågan hoppas flera att kulturkluster Sörmland ska få fortsätta. Många lyfter att det är en värdefull funktion för att stärka det sörmländska kulturlivet och att det övergripande perspektivet är viktigt. Även den samordnande funktionen lyfts som positiv och som en potential för större satsningar för kulturlivet i regionen. Några lyfter att de vill medverka och få inbjudningar till specifika aktiviteter.

Vi tar med oss resultaten från enkäten in i arbetet med implementering av projektresultat.

Vi håller utbildning i att Hitta Pengarna!

Det går fort när man har roligt och tiden försvinner när man jobbar intensivt med intressanta saker. Och det har vi verkligen gjort under den här våren! Förutom stort engagemang på Folk och kultur så har vi också fått den stora förmånen att hålla i en utbildning tillsammans med Johan Eriksson och Länsbildningsförbundet i Sörmland.

Utbildningen heter ”Hitta pengarna” och vi har genomfört den vid tre tillfällen runt om i Sörmland. Både offentliga och fria kulturaktörer var inbjudna och runt 25 personer deltog per träff, varav en stor majoritet fria kulturaktörer.

Så vad pratade vi om då?

Precis som titeln på utbildningen leder en att tro så handlade utbildningen om att hitta pengar för att finansiera kulturaktiviteter, både från källor som man kanske inte tänker på och från etablerade kulturfinansiärer. Deltagarna fick också arbeta med att utveckla sina idéer med hjälp av olika verktyg och lade även tid på att prata om vad som gör en ansökan om projektmedel bra.

I utvärderingarna lyftes förutom innehållet också nätverkandet som den stora vinsten med att ägna en hel dag åt att diskutera var och hur man hittar pengar för att finansiera sitt kulturutövande. 

Det är inte över än!

Den 28/4 ses vi ett sista tillfälle för att fördjupa oss i idéerna som deltagarna arbetat med. Då har alla chansen att träffa andra som deltog i utbildningen. Fokus ligger på att stötta varandra i arbetet, nätverka och det kommer finnas möjlighet att få individuell coachning kring sin idé. Här hittar du mer info och anmäler dig.

Intresset för utbildningen har varit stort och utvärderingen mycket positiv. Vi funderar därför redan nu på hur vi kan ta konceptet vidare och tillgängliggöra det för fler kulturaktörer.

Om du vill hitta pengar men inte kunnat gå kursen så kan du hitta ett flertal finansiärer på kulturkluster Sörmlands webbsida. Du är förstås alltid välkommen att kontakta Kulturkluster Sörmland om du har frågor om att söka medel från olika finansiärer.

Länk till låst artikel i Sörmlandsbygden om utbildningen.

Årskrönika 2022

År 2022 sjunger på sista refrängen och således även vårt andra projektår. Vi kan se tillbaka på ett otroligt intensivt, utmanande och framförallt roligt 2022 och tycker förstås att en liten sammanfattning av de resultat vi är särskilt glada (och stolta) över vore på sin plats så här kommer den: Sörmländska kulturtillgångar har…

… dragit igång testversionen av stödfunktionen ”Kulturkluster Sörmland”!

Hittills har vi blivit kontaktade av ett 40-tal verksamma inom kultur i Sörmland som velat bolla och stöttas i olika frågor. Kulturklustret har också tagit över värdskapet för projektets kulturfrukostar och speed-dejting för det sörmländska kulturlivet.

… etablerat ett starkt samarbete med Hållbar regional utveckling (HRU) kring frågor som rör de kulturella och kreativa näringarna

I detta samarbete har vi bland annat påbörjat en kartläggning av hur de kulturella och kreativa näringarna ser ut i Sörmland. Visste ni att det finns runt 1 700 företag som är registrerade inom branschen i Sörmland? Vi har också regelbundna avstämningar där vi diskuterar hur vi ska kunna samverka framåt. Det här arbetet kommer ytterligare att stabiliseras och utvecklas under 2023.

… tillsammans med Hållbar regional utveckling testat en utlysning av kreativa utvecklingscheckar

Det blev snabba puckar där i början av hösten när vi insåg att vi kunde genomföra ett test av idén om Kreativa fonden som vi jobbat med under våren 2022, detta i form av Kreativa utvecklingscheckar. Totalt fick vi in hela 88 ansökningar om ca 3,6 miljoner! Vi kommer nu att utvärdera arbetet och satsningen, även detta tillsammans med HRU för att se hur vi kan gå vidare framåt.

… etablerat nätverk med kommunernas kultursamordnare och med regionens konsulenter, utvecklare och producenter.

Under året har vi haft fem digitala och fysiska möten med de nätverk som vi försöker att skapa. Syftet är att skapa arenor där olika kulturaktörer kan mötas för att utbyta idéer, erfarenheter och kunskap. VI är också med på ett hörn i att skapa ett nätverk tillsammans med STUA för kulturaktörer som på olika sätt vill arbeta med besöksnäringen.

… genomfört en samverkansworkshop med kommunerna i Sörmland kring strategisk samverkan i regionen.

Vi träffades vid två tillfällen och använde oss av delar av den tjänstedesigns metod som vi också använt tidigare. Vi kommer att testa lösningarna som kom fram under 2023. Bland annat handlar det om att utveckla de nätverk som vi jobbat med men också om nyetablering av ytterligare nätverk.

… samverkat eller etablerat samarbeten med ett flertal olika övergripande organisationer i Sörmland i frågor som rör kulturen i länet.

Bland annat har vi haft regelbundna möten med Länsbildningsförbundet, Arkiv Sörmland, projektet för kulturskolesamverkan och STUA. Vi har också träffat Svenskt barnbildsarkiv, Upphandlingsbryggan och Sysifosgruppen. Mötena har varit allt från informationsmöten och avstämningar till planering av längre samarbeten.

… haft digitala informationsträffar med andra regioner i Sverige.

Vi vill prata om vårt projekt och vi vill veta hur andra regioner arbetar med kulturområdes- och organisationsövergripande frågor. Därför hade vi tre digitala träffar under hösten där vi gjorde precis detta. Vi kommer att fortsätta diskussionen på Folk och Kultur 2023 men också under resten av året som en del av projektets implementeringsarbete.

Nu ska vi samla ihop oss och ladda batterierna inför 2023 och projektets sista år när stort fokus kommer att vara implementering av resultat. Givetvis kommer vi också att fortsätta med att testa verksamhet, bland annat flera utbildningssatsningar.

God jul och gott nytt kulturår 2023 önskar Elin, Marie och Tamara

När man kommit halvvägs får man utvärdera – det är sen gammalt

Vi har kommit halvvägs i projektet (eller egentligen en bit längre faktiskt) och det har således blivit dags för vår halvtidsutvärdering. Jag har tidigare skrivit om vikten av utvärdering här. Då menade jag att bra utvärdering beskriver

  1. Om projektet gör det som det ska,
  2. Om detta i sin tur verkar skapa den förändring som man vill uppnå samt,
  3. (förhoppningsvis) vad som skapar förändringen.

Eftersom det är en halvtidsutvärdering så är resultaten inte färdiga men hittills är de korta svaren på frågorna ovan från våra utvärderare WSP.

  1. Ja.
  2. Vi är på god väg.
  3. Det finns teorier.

Den lite längre versionen av utvärderingen är:

”Några av de viktigaste lärdomarna så här långt i projektet handlar om att projektet har arbetat utforskande och lärande på riktigt – genom metoden tjänstedesign. Att projektet delvis ändrat riktning och angreppsätt är ett resultat av detta. Ett ytterligare led i metodutövandet är att projektet tidigt har involverat de tilltänkta behovsgrupperna och låtit de vara en del av lärprocessen. Utöver detta är viktiga lärdomar att projektet valt att testa en möjlig lösning på identifierade behov redan under projektgenomförandet (piloten) och att det därmed arbetat strategiskt med implementering både innan och under projektets genomförande.”

Vill du ha ytterligare den lite längre versionen så går den att läsa genom att läsa pdf:en här nedan. Du kan också ladda ner utvärderingen genom att klicka på knappen ”ladda ner” under bilden.

Sörmländska kulturtillgångar presenterar: Kulturkluster Sörmland!

Så var det dags för vårens sista blogginlägg från vår sida. Vi har nått halvtid i projektet och det är bara ett och ett halvt år kvar. Jisses, vad tiden går fort!

Vi tänkte berätta lite om resultaten från vårens arbete och vad som planeras inför hösten. Man kan säga att våren har ägnats åt att sammanställa, planera och riskanalysera resultaten från den arbetsgruppsprocess som vi genomförde under hösten 2021. Resultaten från det arbetet är att vi från och med den 1 september kommer att genomföra en pilot av en funktion som vi kallar Kulturkluster Sörmland.

Piloten är ett testande av hur idéerna som vi arbetat fram under hösten och våren fungerar i praktiken. Utifrån resultaten kommer vi kunna föreslå en permanent lösning.

Så vad är då Kulturkluster Sörmland?

Vi tänker oss att Kulturkluster Sörmland har ett utvecklingsuppdrag hos Kultur & utbildning inom Region Sörmland och att det bemannas av ett antal utvecklingskoordinatorer med olika inriktning och kompetenser. Klusterpersonalen ska alltså vara anställda i regionen.

Vi tänker också att klustret ska arbeta kulturområdes- och organisationsöverskridande, vilket innebär att alla kulturaktörer i Sörmland oavsett vilket kulturområde de verkar inom kan vända sig till klustret, såväl fria som offentliga. Det kan exempelvis vara företagare, föreningar, professionella, semi-professionella, amatörer, nya, etablerade, kommuner, regionen eller andra aktörer som relaterar till eller jobbar med fria kulturaktörer. Kort och gott – alla.

Kulturkluster Sörmland har tre huvudsakliga fokusområden; Stöd (ej pengar), Kunskap och Kontakt.

Stöd arbetar med att på olika sätt lotsa kulturaktörer genom den kulturella infrastrukturen till exempelvis rätt svar, person, funktion, finansiering eller nätverk.

Kunskap innebär att klustret fångar upp behov av kunskapsutveckling och synliggör utbildningssatsningar som möter upp mot de behoven. Om det finns behov av att skapa eller samordna kunskapssatsningar så görs det också.

Kontakt arbetar med att skapa möten och mötesplatser för kulturaktörer i Sörmland. I piloten utvecklar vi konceptet Kulturfrukost och speed-dejting. Vi kikar också på möjliga årliga forum och på sörmländska arrangemang som klustret kan kroka arm med för att skapa mötesplatser.

Varför ska man vända sig till klustret?

Kulturkluster Sörmland kan ses som en nod i kultursörmland dit fria och offentliga kulturaktörer kan vända sig om man har frågor eller behöver hjälp med någonting som rör kulturen i Sörmland eller det egna kulturutövandet.

Det kan exempelvis vara att man behöver hitta en kulturaktör inom ett specifikt kulturområde, i en annan kommun eller att man vill veta vilken funktion inom kommun eller region man ska vända sig till i en viss fråga. Det kan också vara så att man vill veta var man kan söka pengar för sitt kulturprojekt eller så vill man ha hjälp att hitta sammanhang för sitt kulturutövande.

Genom det utforskande arbetet som vi gjort hittills så tror vi att vi har ett hum om vilka frågor som kommer att komma in men vi vet inte helt säkert och behöver testa detta i verkligheten. Därav piloten.

Men vad är det klustret ska göra konkret?

Konkret så kommer klustret i stora drag att skapa nätverk och arenor för kulturaktörer i Sörmland att mötas på, samverka och samordna kunskapssatsningar som görs och svara på, eller hjälpa till att lösa, de frågor som kommer in till klustret. I alla fall under piloten. Beroende på vilka frågor som kommer in, vem som ställer dem och hur vi kan hitta lösningar på dem så kan det se annorlunda ut i en implementerad version av klustret.

Klustrets verksamhet är både digital och analog, där vi gärna tar emot frågor digitalt som vi sedan kan hantera analogt. Fördelningen mellan det digitala och det analoga är inte klar än utan är något som vi kikar på i piloten.

Finns inte redan detta idag?

Ja och nej. Regionen har stöd för flera av kulturområdena och olika kommuner har olika stödfunktioner. Men det ser väldigt olika ut. Om man känner att man redan har stöd, då behöver man inte kontakta klustret men om man känner att det stöd som finns inte riktigt passar eller är tillräckligt. Då kan man kontakta klustret. Framförallt så kanske man ha frågor som gäller flera kulturområden eller som involverar flera olika aktörer och branscher.

Men jag har ju redan personer som jag kan kontakta med mina frågor..?

Toppen! Det är fantastiskt att du känner att du redan har ett stöd för ditt kulturutövande. Vi vet att vissa redan har allt de behöver idag och andra har det inte. Vi hoppas på att kunna hjälpa aktörer när de behöver stöd. Behovet av stöd kan också vara i olika utvecklingsfaser av kulturutövandet. Om du någon gång känner att du behöver stöd eller att du har andra frågor än idag där du inte vet vem du ska vända dig till så hör av dig så försöker vi hjälpa!

Vi behöver dina frågor

För att Kulturkluster Sörmland ska kunna blir så träffsäkert som möjligt så behöver vi få in frågor från er. Det handlar om att vi ska kunna rikta klustrets insatser och aktiviteter rätt.

Så. Skicka in era frågor till oss! Från och med den 1 september kommer projektpersonalen arbeta med att besvara och hantera de frågor som kommer in.

Men först kommer vi ha semester. Trevlig sommar och på återseende till hösten!

95 procent vill att vi fortsätter med professionell speed-dejting

Så blev det dags för ytterligare en enkät. Som vi längtat. Nä, skämt åsido. Vi har ju ett intresse av att utvärdera de aktiviteter som vi gör i projektet för att kunna styra om vi ska fortsätta med dem. Och om vi ska fortsätta med dem – hur vi ska utforma dem. Behovsstyrt arbete kort och gott.

Det är dessutom svårare att fånga upp vad ”folk tycker” om en aktivitet som är digital och där vi själva inte ser de som medverkar en stor del av tiden. Jag pratar så klart om vår speed-dejting, som varit digitala träffar där kulturlivet i Sörmland har fått ”dejta” två och två i korta möten i breakout rooms för att sedan kastats in i en ny ”dejt” under ungefär en timme. Vi har arrangerat professionell speed-dejting vid tre tillfällen sedan hösten 2021 och vi tyckte att det var hög tid att utvärdera för att se vad som anmält sig och medverkat har tyckt.

Kortfattat man kan sammanfatta resultaten i att de som medverkat framförallt har fått koll på andra kulturaktörer i regionen men också att de har knutit nya kontakter. Det som är bra med speed-dejtingen är att man på ett enkelt och effektivt sätt att möter flera olika kulturaktörer som man annars inte skulle ha mött. Det som varit dåligt har framförallt varit att tiden för de enskilda mötena (själva speed-dejtingen) har varit för kort och att tekniken strulat.

95 % av de som svarat på enkäten är dock överens om att speed-dejtingen ska fortsätta. Många vill att den kompletteras av fysiska träffar men påtalar också att just den digitala formen gör att de är enkelt att medverka. De som svarat vill ha samma blandning av medverkande som varit med hittills. Mångfalden bedöms vara en av de mest positiva sakerna med speed-dejtingen. När vi frågade hur ofta vi ska arrangera speed-dejting så vill flest att det ska ske två, fyra eller sex gånger per år (intressant är att nästan inga svarar ett ojämnt antal tillfällen).

Vi är supertacksamma för alla svar som vi fått in på enkäten och kommer givetvis att ta med oss resultaten från utvärderingen i planeringen av framtida tillfällen men speed-dejting.

Om du vill läsa utvärderingen i sin helhet så finns den här nedan. Om du klickar på de tre punkterna högst upp till höger så kan du spara eller skriva ut rapporten.

Vi kunskapar om kunskap

Sedan mitten av februari har Tamara Valiente arbetat på 30 procent i projektet med fokusområdet kunskap. Uppdraget är att samla upp vilka kunskapshöjande insatser och utbildningar som finns för kulturaktörer i Sörmland och hitta sätt att synliggöra dessa. Hon tittar också på vad som efterfrågas men saknas.

I det här blogginlägget har Marie intervjuat Tamara om hennes syn på uppdraget och på kunskapsbehoven i kulturlivet. Det blev snabbt ett samtal om så mycket mer, bland annat om hur vi skapar en mer tillgänglig och välkomnande kulturbransch, så det får bli ämnen för kommande blogginlägg.

Berätta Tamara, var befinner dig just nu i arbetet?

Just nu är jag uppe i att kartlägga och kategorisera upp kulturområdena och har börjat med att kontakta regionens konsulenter inom respektive område. Konsulenterna arbetar bland annat med olika kunskapshöjande insatser för personer som arbetar inom dessa områden. Vissa riktar också in sig på de som vill in i branschen.

Vad är det du vill veta av konsulenterna?

Jag vill veta hur de når deltagare, hur dessa anmäler sig och vilka krav ställs. Det verkar finnas vissa hinder för konsulenterna att nå de individer som man mest av allt vill nå, de som kanske mest behöver kunskapsinsatser men som står utanför de upparbetade nätverken och kommunikationsvägarna. Till exempel unga talanger som saknar det där kulturella kapitalet eller kulturarbetare som kommit hit från andra länder och inte har kunskap om hur deras bransch är uppbyggd i Sverige.

Men du har förstås inte bara stannat vid regionens konsulenter…

Nej, jag har börjat titta runt i Sörmland på övriga kurser och utbildningar, både privata, offentliga och ideella alternativ. Liksom vad studieförbunden erbjuder. Fokus är ju utbudet för yrkesverksamma och potentiellt yrkesverksamma.

Så en helgkurs med en konstnär som lär ut akvarellmålning för hobbymålare räknas inte?

Jag försöker dra en gräns där, men det är inte alltid självklart vad som är för hobbybruk och vad som är en språngbräda för den som vill vidare. Man måste titta på sammanhanget och vilka som är målgruppen.

Jag frågar också kulturskaparna själva – vad finns det för dig? Det går snabbt att konstatera att det finns få konstnärliga fortsättningsutbildningar. Men det saknas också den där hjälpen som kulturskapare inte alltid vet om att de behöver. Och där blir det svårare. Hur ska jag veta att jag behöver kunskap i bokföring om jag som nybliven konstnär inte vet att jag kanske behöver starta firma?

Det är väl en rätt stor utmaning, att identifiera behov som finns men som hen inte vet om att hen har?

Precis. Att inte veta vad man behöver för kunskap kan ju hindra dig från att gå vidare. Att satsa på sitt skapande kan innebära att det tar 10 år innan man hittat rätt och förstår hur saker funkar.

 Jag tycker att det är bra att till exempel Eskilstuna Folkhögskola sett det här behovet och arbetar med frågan sedan tre år tillbaka. De har utvecklat sin fördjupningskurs på konstlinjen där de får lära sig hur man lever som konstnär – var och hur man söker stipendier, hur man tar betalt, hur utlysningar och gestaltningsuppdrag går till, ja, hur branschen är uppbyggd helt enkelt. Innan dess gjorde man en liknande insats för utlandsfödda professionella kulturarbetare.  Men de finns betydligt fler som skulle behöva tillgång till den sortens smörgåsbord. Framför allt skulle det spara dig som kulturskapare fantastiskt mycket tid.

För tid är ju inte direkt en stapelvara i kultursektorn.

Nej precis. Alla vill höja sin kompetens men man lägger ofta den ambitionen åt sidan för man har inte tid. Så jag tänker att det genom att synliggöra, samordna och tillgängliggöra kunskap skulle inte bara höja kompetensnivån utan också spara kulturskaparna en hel del tid, tid de kan ägna sig åt det de vill.

Och det är ju målet.