När man kommit halvvägs får man utvärdera – det är sen gammalt

Vi har kommit halvvägs i projektet (eller egentligen en bit längre faktiskt) och det har således blivit dags för vår halvtidsutvärdering. Jag har tidigare skrivit om vikten av utvärdering här. Då menade jag att bra utvärdering beskriver

  1. Om projektet gör det som det ska,
  2. Om detta i sin tur verkar skapa den förändring som man vill uppnå samt,
  3. (förhoppningsvis) vad som skapar förändringen.

Eftersom det är en halvtidsutvärdering så är resultaten inte färdiga men hittills är de korta svaren på frågorna ovan från våra utvärderare WSP.

  1. Ja.
  2. Vi är på god väg.
  3. Det finns teorier.

Den lite längre versionen av utvärderingen är:

”Några av de viktigaste lärdomarna så här långt i projektet handlar om att projektet har arbetat utforskande och lärande på riktigt – genom metoden tjänstedesign. Att projektet delvis ändrat riktning och angreppsätt är ett resultat av detta. Ett ytterligare led i metodutövandet är att projektet tidigt har involverat de tilltänkta behovsgrupperna och låtit de vara en del av lärprocessen. Utöver detta är viktiga lärdomar att projektet valt att testa en möjlig lösning på identifierade behov redan under projektgenomförandet (piloten) och att det därmed arbetat strategiskt med implementering både innan och under projektets genomförande.”

Vill du ha ytterligare den lite längre versionen så går den att läsa genom att läsa pdf:en här nedan. Du kan också ladda ner utvärderingen genom att klicka på knappen ”ladda ner” under bilden.

Sörmländska kulturtillgångar presenterar: Kulturkluster Sörmland!

Så var det dags för vårens sista blogginlägg från vår sida. Vi har nått halvtid i projektet och det är bara ett och ett halvt år kvar. Jisses, vad tiden går fort!

Vi tänkte berätta lite om resultaten från vårens arbete och vad som planeras inför hösten. Man kan säga att våren har ägnats åt att sammanställa, planera och riskanalysera resultaten från den arbetsgruppsprocess som vi genomförde under hösten 2021. Resultaten från det arbetet är att vi från och med den 1 september kommer att genomföra en pilot av en funktion som vi kallar Kulturkluster Sörmland.

Piloten är ett testande av hur idéerna som vi arbetat fram under hösten och våren fungerar i praktiken. Utifrån resultaten kommer vi kunna föreslå en permanent lösning.

Så vad är då Kulturkluster Sörmland?

Vi tänker oss att Kulturkluster Sörmland har ett utvecklingsuppdrag hos Kultur & utbildning inom Region Sörmland och att det bemannas av ett antal utvecklingskoordinatorer med olika inriktning och kompetenser. Klusterpersonalen ska alltså vara anställda i regionen.

Vi tänker också att klustret ska arbeta kulturområdes- och organisationsöverskridande, vilket innebär att alla kulturaktörer i Sörmland oavsett vilket kulturområde de verkar inom kan vända sig till klustret, såväl fria som offentliga. Det kan exempelvis vara företagare, föreningar, professionella, semi-professionella, amatörer, nya, etablerade, kommuner, regionen eller andra aktörer som relaterar till eller jobbar med fria kulturaktörer. Kort och gott – alla.

Kulturkluster Sörmland har tre huvudsakliga fokusområden; Stöd (ej pengar), Kunskap och Kontakt.

Stöd arbetar med att på olika sätt lotsa kulturaktörer genom den kulturella infrastrukturen till exempelvis rätt svar, person, funktion, finansiering eller nätverk.

Kunskap innebär att klustret fångar upp behov av kunskapsutveckling och synliggör utbildningssatsningar som möter upp mot de behoven. Om det finns behov av att skapa eller samordna kunskapssatsningar så görs det också.

Kontakt arbetar med att skapa möten och mötesplatser för kulturaktörer i Sörmland. I piloten utvecklar vi konceptet Kulturfrukost och speed-dejting. Vi kikar också på möjliga årliga forum och på sörmländska arrangemang som klustret kan kroka arm med för att skapa mötesplatser.

Varför ska man vända sig till klustret?

Kulturkluster Sörmland kan ses som en nod i kultursörmland dit fria och offentliga kulturaktörer kan vända sig om man har frågor eller behöver hjälp med någonting som rör kulturen i Sörmland eller det egna kulturutövandet.

Det kan exempelvis vara att man behöver hitta en kulturaktör inom ett specifikt kulturområde, i en annan kommun eller att man vill veta vilken funktion inom kommun eller region man ska vända sig till i en viss fråga. Det kan också vara så att man vill veta var man kan söka pengar för sitt kulturprojekt eller så vill man ha hjälp att hitta sammanhang för sitt kulturutövande.

Genom det utforskande arbetet som vi gjort hittills så tror vi att vi har ett hum om vilka frågor som kommer att komma in men vi vet inte helt säkert och behöver testa detta i verkligheten. Därav piloten.

Men vad är det klustret ska göra konkret?

Konkret så kommer klustret i stora drag att skapa nätverk och arenor för kulturaktörer i Sörmland att mötas på, samverka och samordna kunskapssatsningar som görs och svara på, eller hjälpa till att lösa, de frågor som kommer in till klustret. I alla fall under piloten. Beroende på vilka frågor som kommer in, vem som ställer dem och hur vi kan hitta lösningar på dem så kan det se annorlunda ut i en implementerad version av klustret.

Klustrets verksamhet är både digital och analog, där vi gärna tar emot frågor digitalt som vi sedan kan hantera analogt. Fördelningen mellan det digitala och det analoga är inte klar än utan är något som vi kikar på i piloten.

Finns inte redan detta idag?

Ja och nej. Regionen har stöd för flera av kulturområdena och olika kommuner har olika stödfunktioner. Men det ser väldigt olika ut. Om man känner att man redan har stöd, då behöver man inte kontakta klustret men om man känner att det stöd som finns inte riktigt passar eller är tillräckligt. Då kan man kontakta klustret. Framförallt så kanske man ha frågor som gäller flera kulturområden eller som involverar flera olika aktörer och branscher.

Men jag har ju redan personer som jag kan kontakta med mina frågor..?

Toppen! Det är fantastiskt att du känner att du redan har ett stöd för ditt kulturutövande. Vi vet att vissa redan har allt de behöver idag och andra har det inte. Vi hoppas på att kunna hjälpa aktörer när de behöver stöd. Behovet av stöd kan också vara i olika utvecklingsfaser av kulturutövandet. Om du någon gång känner att du behöver stöd eller att du har andra frågor än idag där du inte vet vem du ska vända dig till så hör av dig så försöker vi hjälpa!

Vi behöver dina frågor

För att Kulturkluster Sörmland ska kunna blir så träffsäkert som möjligt så behöver vi få in frågor från er. Det handlar om att vi ska kunna rikta klustrets insatser och aktiviteter rätt.

Så. Skicka in era frågor till oss! Från och med den 1 september kommer projektpersonalen arbeta med att besvara och hantera de frågor som kommer in.

Men först kommer vi ha semester. Trevlig sommar och på återseende till hösten!

95 procent vill att vi fortsätter med professionell speed-dejting

Så blev det dags för ytterligare en enkät. Som vi längtat. Nä, skämt åsido. Vi har ju ett intresse av att utvärdera de aktiviteter som vi gör i projektet för att kunna styra om vi ska fortsätta med dem. Och om vi ska fortsätta med dem – hur vi ska utforma dem. Behovsstyrt arbete kort och gott.

Det är dessutom svårare att fånga upp vad ”folk tycker” om en aktivitet som är digital och där vi själva inte ser de som medverkar en stor del av tiden. Jag pratar så klart om vår speed-dejting, som varit digitala träffar där kulturlivet i Sörmland har fått ”dejta” två och två i korta möten i breakout rooms för att sedan kastats in i en ny ”dejt” under ungefär en timme. Vi har arrangerat professionell speed-dejting vid tre tillfällen sedan hösten 2021 och vi tyckte att det var hög tid att utvärdera för att se vad som anmält sig och medverkat har tyckt.

Kortfattat man kan sammanfatta resultaten i att de som medverkat framförallt har fått koll på andra kulturaktörer i regionen men också att de har knutit nya kontakter. Det som är bra med speed-dejtingen är att man på ett enkelt och effektivt sätt att möter flera olika kulturaktörer som man annars inte skulle ha mött. Det som varit dåligt har framförallt varit att tiden för de enskilda mötena (själva speed-dejtingen) har varit för kort och att tekniken strulat.

95 % av de som svarat på enkäten är dock överens om att speed-dejtingen ska fortsätta. Många vill att den kompletteras av fysiska träffar men påtalar också att just den digitala formen gör att de är enkelt att medverka. De som svarat vill ha samma blandning av medverkande som varit med hittills. Mångfalden bedöms vara en av de mest positiva sakerna med speed-dejtingen. När vi frågade hur ofta vi ska arrangera speed-dejting så vill flest att det ska ske två, fyra eller sex gånger per år (intressant är att nästan inga svarar ett ojämnt antal tillfällen).

Vi är supertacksamma för alla svar som vi fått in på enkäten och kommer givetvis att ta med oss resultaten från utvärderingen i planeringen av framtida tillfällen men speed-dejting.

Om du vill läsa utvärderingen i sin helhet så finns den här nedan. Om du klickar på de tre punkterna högst upp till höger så kan du spara eller skriva ut rapporten.

Vi kunskapar om kunskap

Sedan mitten av februari har Tamara Valiente arbetat på 30 procent i projektet med fokusområdet kunskap. Uppdraget är att samla upp vilka kunskapshöjande insatser och utbildningar som finns för kulturaktörer i Sörmland och hitta sätt att synliggöra dessa. Hon tittar också på vad som efterfrågas men saknas.

I det här blogginlägget har Marie intervjuat Tamara om hennes syn på uppdraget och på kunskapsbehoven i kulturlivet. Det blev snabbt ett samtal om så mycket mer, bland annat om hur vi skapar en mer tillgänglig och välkomnande kulturbransch, så det får bli ämnen för kommande blogginlägg.

Berätta Tamara, var befinner dig just nu i arbetet?

Just nu är jag uppe i att kartlägga och kategorisera upp kulturområdena och har börjat med att kontakta regionens konsulenter inom respektive område. Konsulenterna arbetar bland annat med olika kunskapshöjande insatser för personer som arbetar inom dessa områden. Vissa riktar också in sig på de som vill in i branschen.

Vad är det du vill veta av konsulenterna?

Jag vill veta hur de når deltagare, hur dessa anmäler sig och vilka krav ställs. Det verkar finnas vissa hinder för konsulenterna att nå de individer som man mest av allt vill nå, de som kanske mest behöver kunskapsinsatser men som står utanför de upparbetade nätverken och kommunikationsvägarna. Till exempel unga talanger som saknar det där kulturella kapitalet eller kulturarbetare som kommit hit från andra länder och inte har kunskap om hur deras bransch är uppbyggd i Sverige.

Men du har förstås inte bara stannat vid regionens konsulenter…

Nej, jag har börjat titta runt i Sörmland på övriga kurser och utbildningar, både privata, offentliga och ideella alternativ. Liksom vad studieförbunden erbjuder. Fokus är ju utbudet för yrkesverksamma och potentiellt yrkesverksamma.

Så en helgkurs med en konstnär som lär ut akvarellmålning för hobbymålare räknas inte?

Jag försöker dra en gräns där, men det är inte alltid självklart vad som är för hobbybruk och vad som är en språngbräda för den som vill vidare. Man måste titta på sammanhanget och vilka som är målgruppen.

Jag frågar också kulturskaparna själva – vad finns det för dig? Det går snabbt att konstatera att det finns få konstnärliga fortsättningsutbildningar. Men det saknas också den där hjälpen som kulturskapare inte alltid vet om att de behöver. Och där blir det svårare. Hur ska jag veta att jag behöver kunskap i bokföring om jag som nybliven konstnär inte vet att jag kanske behöver starta firma?

Det är väl en rätt stor utmaning, att identifiera behov som finns men som hen inte vet om att hen har?

Precis. Att inte veta vad man behöver för kunskap kan ju hindra dig från att gå vidare. Att satsa på sitt skapande kan innebära att det tar 10 år innan man hittat rätt och förstår hur saker funkar.

 Jag tycker att det är bra att till exempel Eskilstuna Folkhögskola sett det här behovet och arbetar med frågan sedan tre år tillbaka. De har utvecklat sin fördjupningskurs på konstlinjen där de får lära sig hur man lever som konstnär – var och hur man söker stipendier, hur man tar betalt, hur utlysningar och gestaltningsuppdrag går till, ja, hur branschen är uppbyggd helt enkelt. Innan dess gjorde man en liknande insats för utlandsfödda professionella kulturarbetare.  Men de finns betydligt fler som skulle behöva tillgång till den sortens smörgåsbord. Framför allt skulle det spara dig som kulturskapare fantastiskt mycket tid.

För tid är ju inte direkt en stapelvara i kultursektorn.

Nej precis. Alla vill höja sin kompetens men man lägger ofta den ambitionen åt sidan för man har inte tid. Så jag tänker att det genom att synliggöra, samordna och tillgängliggöra kunskap skulle inte bara höja kompetensnivån utan också spara kulturskaparna en hel del tid, tid de kan ägna sig åt det de vill.

Och det är ju målet.

Får vi presentera…

Det har varit extra roligt att arbeta i projektet på sistone. Och utmanande. Vi arbetar nu fokuserat med att få fram ett tydligt och genomarbetat lösningsförslag som våra politiker kan fatta beslut om och som vi sedan kan testa i skarpt läge. Lösningsförslagen är organiserade under tre huvudrubriker: Stöd, Kunskap och Kontakt.

Det är ett stort jobb och därför har vi valt att ta in en tredje kraft i projektet som ska arbeta med området Kunskap: Tamara Valiente.

Vi är verkligen jätteglada att ha med oss Tamara som har lång erfarenhet av utbildning, kunskapsutbyten och nätverksbyggande, både på internationell och lokal nivå.

Tamara är konstnären, pedagogen och projektledaren med rötter i Sverige, Egypten och Uruguay. Hon brinner för konstens roll som universellt språk och förenande demokratisk kraft. Hon har en gedigen pedagogisk och konstnärlig utbildning och har arbetat med såväl formellt som informellt kunskapsbyggande.

Det här blir hur spännande som helst!

Nu kan du titta!

Tjoho!

Tvärt om från vad vi sagt tidigare går det nu att se vårt programinslag från Folk och Kultur!

Så, låt oss presentera programpunkten ”Att bygga regional kulturell infrastruktur” med Sörmländska kulturtillgångar. Sänd live på Folk och Kultur onsdagen den 9 februari kl 13.45.

PS: Vi har inte riktigt lärt oss klippa film i youtube ännu så de första 7 sekunderna står bilden stilla.:) DS.

Att hantera nervositet i en virtuell studio

Vi startade vårt deltagande på Folk och Kultur med att medverka med en egen programpunkt. Originalplanen var att mycket kort prata om vad vi gjort i projektet och sedan ha en dialog om stöttande strukturer och regional kulturell infrastruktur. Vi hade tänkt testa någon av de övningarna som vi har använt.

Sen fattades beslut om att göra konventet digitalt. Och vi fick planerna om. Med teams-möten som inre bild av hur det hela skulle gå till i digital tappning så planerade vi således om vår programpunkt till att istället bli en digital dialog. Då fick vi info om hur plattformen som vi skulle använda fungerade. Inte alls som teams skulle det visa sig. Efter en snabb introduktion till plattformen och dess möjligheter så gjorde vi därför en tredje omplanering,

Sen var det dags. I en virtuell studio satt vi redo för att prata om hur vi jobbat i projektet och varför vi gjort de val som vi gjort. Halvtimmen flög iväg och innan vi hann säga ”kulturområdesöverskridande samordning” så var den slut. Så vad har jag lärt mig av medverkan i Folk och Kultur detta året?

  1. Jag älskar att få prata om projektet, sättet som vi jobbar på och om de resultat vi har.
  2. Kulturtanter i form av projektledare kan hantera teknik.
  3. Att kunna planera och planera om är en superkraft (om än en relativt tråkig sådan…)

Underbart är kort och även om det skulle vara roligt att medverka med fler programpunkter så tänker jag spendera de nästkommande två dagarna med att avnjuta det övriga (fantastiska) programmet på Folk och Kultur (det kan du hitta via denna länken).

Tyvärr går det inte att se vår programpunkt igen men det finns fortfarande möjlighet att uppdatera sig om det aktuella kulturpolitiska läget genom att köpa deltagarpass och titta på någon av de runt 90 andra programpunkterna. Det kan du göra via den här länken.

Vi är med på Folk och Kultur!

Årets första blogginlägg!

…blir ett marknadsföringsinlägg för vår programpunkt på Folk och Kultur. Klockan 13.45-14.15 onsdagen den 9 februari är det dags! Till skillnad från förra året så kan man inte se samtalet i efterhand så missar man det, så missar man det. Gör inte det. Det kommer bli bra.

Vi håller för fullt på att förbereda workshopen som vi tänker ska vara ett samtal med de som deltar kring frågan om hur man kan bygga de där stabila kulturella infrastrukturerna i regionerna. Vi kommer ta avstamp i det arbetet som vi gjort under hösten. Förhoppningen är att det lägger en bra grund för en diskussion om samverkan och stöttande strukturer över organisations- och kulturområdesgränser.

Du hittar vår programpunkt (och övriga programmet) genom att klicka på den här länken.

På tal om arbetsgruppen så har vi också hunnit med att återse delar av arbetsgruppen vid ett tillfälle när vi fick chansen att ställa nya frågor kring flera av de områdena som vi arbetade med under hösten. Det var fantastiskt att se och prata med dem igen, vilken jäkla energi! Inte konstigt att det gick så bra under hösten.

Bild på en upplyst infrastruktur på en mörk bakgrund.

Arbetsgruppen utvärderar och idéer blir fokusområden

Govänner! Detta blir årets sista blogginlägg och därför lite längre. Med det vill jag summera arbetet i arbetsgruppen för stöttande strukturer och dess resultat – vad det blir av det, vad som händer här näst och vad deltagarna tyckte om arbetet och arbetsmetoden. 

Vi börjar med det sistnämnda. Vid arbetsgruppens sista träff den 1 december fick deltagarna utvärdera arbetsprocessen och metoden behovsdriven utveckling. Utvärderingen var förstås anonym och individuell. I den lät vi deltagarna gradera varje möte och hemuppgift för sig och gav dem utrymme att kommentera varje gradering. Sedan fick de svara på frågor om bland annat vad som varit mest givande och vad som hade kunnat göras annorlunda.

När det kom till upplägget av arbetet tyckte gruppen generellt att arbetsmetoden och uppgifterna var välstrukturerade och effektiva men att man skulle behövt mer tid på sig att förbereda sig inför hemuppgifterna som handlade om att intervjua kollegor och representanter inom ens verksamhetsområde. En och annan uppfattade också fem träffar på vardera tre timmar som alldeles för kort tid för att åstadkomma något på djupet. Att träffas och arbeta tillsammans har samtidigt varit en genomgående positiv upplevelse – de flesta uppger att de funnit det oerhört inspirerande och lustfyllt.

Av det mest givande har många uppgett möjligheten att mötas över verksamhetsgränser, ta del av andras perspektiv och på ett jämbördigt sätt diskutera och lösa problem. Flera tog upp det överraskande i att gruppen trots sina olika ingångar och förutsättningar i kulturlivet ändå uttryckt likartade behov och önskemål och varit så samstämmiga kring lösningar på dem.

Det som blivit så tydligt under den här processen är hur viktigt det är för kulturaktörer att få träffas och att få göra det på lika villkor. Precis som det framkommit i projektets olika enkäter och undersökningar är detta ett av kulturlivets starkaste önskemål – att kunna mötas, utbyta kunskap, kontakter och erfarenheter med varandra. Har vi gemensamma mål kan vi komma långt!

Utifrån frågan ”Hur skulle vi kunna möjliggöra ett system för utbyte och lärande på lika villkor mellan alla kultursektorns aktörer?” tog arbetsgruppen fram ca 60 idéer – både själva och via sina nätverk. Efter bearbetning trattades dessa 60 idéer till tre med arbetsnamnen ”Mötesplatser”, ”Kompetensutveckling” och ”Funktion utan pengapåse”. Dessa idéer arbetade gruppen vidare med och illustrerade genom att bygga enkla, fysiska prototyper.

Men vad hände med de övriga 57 idéerna undrar kanske du? Hamnade de i papperskorgen?

Nej, självklart inte. Först och främst var ju inte alla dessa idéer unika, flera var olika varianter på samma idé, vilket ju visar att behoven i det sörmländska kulturlivet är ganska samstämmiga. De idéer som inte föll in under de tre vinnarna är sparade för framtiden och kan mycket väl väckas till liv om behov skulle uppstå.

Så vad händer härnäst?

Jo, de tre idéerna är nu upp till oss projektledare att fördjupa oss i och konkretisera till en plan för 2022. För att förtydliga och förenkla kommunikationen i det fortsatta arbetet har vi valt att kalla idéerna fokusområden med rubrikerna Fokus Kontakt (mötesplatser) Fokus Kunskap (kompetensutveckling), Fokus Stöd (Funktion utan pengapåse). Dessa fokusområden blir alltså projektets fortsatta huvudspår och ni kommer att få höra mer om dem under nästa år.

Men först ska vi projektledare ta jullov. Och vi hoppas att ni hårt arbetande kulturarbetare där ute också får möjlighet att göra det! Bloggen är tillbaka 21 januari, till dess, med hela vårt hjärta, önskar vi er en GOD JUL och ett GOTT NYTT 2022 på er!

PS. Vill du läsa mer om arbetsgruppsprocessen och hur vi arbetat med metoden behovsdriven utveckling, eller tjänstedesign som det också kallas, hittar du en fullödig beskrivning om du klickar här. DS.

Bilden till detta inlägg är en detalj ur prototypen för mötesplatser, illustrerad av Nina Wande.

Ett stort, rungande TACK!

Efter åtta veckor, fem träffar och däremellan åtskilligt hem- och fotarbete knöt vi så ihop säcken i arbetsgruppen. Vi inledde vår sista träff med redovisning av reaktioner och tankar på arbetsgruppens prototyper som deltagarna samlat in som sista hemuppgift. Med oss denna sista träff hade vi två tredjedelar av projektets styrgrupp, Jörgen Lindvall – Scenkonst Sörmland och Hanna Rasmussen, Biblioteksutveckling Sörmland, för att lyssna in, svara på frågor och berätta om styrgruppens syn på projektets fortsättning. Därefter blev det tårta och utvärdering av arbetet.

Det kändes ärligt talat en smula vemodigt att nu avrunda ett arbete som engagerat 13 personer ur det sörmländska kulturlivet och som under dessa veckor gått in med liv och lust i ett av projektets viktigaste utvecklingssteg. Tiden har varit knapp och vi har hållit ett högt tempo som tyvärr inte lämnat så mycket utrymme att lära känna varandra och varandras verkligheter på ett djupare plan, vilket också flera lyft i sin utvärdering.

Det är förstås inte för sent för det och vi håller kontakten så att medlemmarna kan följa vart deras insamlade och utvecklade idéer tar vägen. I nästa inlägg tänker vi berätta mer utvärderingen av arbetssättet och vad som händer framöver med arbetsgruppens material men nu vill vi bara, med emfas, rikta ett stort och rungande TACK till alla i arbetsgruppen.

Ni har tamejtusan varit helt fantastiska!