Vi har träffat andra regioner!

Under de senaste två veckorna har vi haft digitala presentationer om projektet Sörmländska kulturtillgångar för andra regioner i Sverige. Syftet var att berätta om vad vi gör och påbörja ett samtal om hur vi kan lära av varandra.

Vi bjöd in samtliga regioners kulturstrateger eller kulturchefer till en entimmes presentation där vi presenterade projektet ungefär halva tiden och samtalade om hur andra regioner arbetar under resterande tiden. Eftersom vi alla är upptagna så erbjöd vi tre olika tillfällen som man kunde välja mellan. Åtta regioner ville vara med i samtalen.

Vi tycker att vi fått bra respons på såväl inbjudan som presentationerna och det blir tydligt hur olika vi gör men hur vi ändå har liknande utmaningar. Det har blivit många bra samtal och det slår mig gång på gång hur vi får en tydligare bild av den egna verksamheten i ljuset av hur andra gör.

Planen framöver att vi ska fortsätta samtalet som en del av implementeringen av projektresultaten. Först på Folk och Kultur i en programpunkt som inte riktigt är färdigplanerad och sedan vid fler tillfällen under 2023.

Vi testflyger Kreativa checkar!

En av idéerna från arbetsgruppsprocessen som vi genomförde under hösten 2021 var att det skulle skapas en Kreativ fond med administrativt enklare och snabbare medel. Vi har under tiden sedan arbetsgruppen utforskat möjligheterna för att skapa en sådan fond. Under den här hösten uppenbarade sig en möjlighet genom det samarbete som vi har med Hållbar regional utveckling.

Därför kan vi nu stoltsera med att Hållbar regional utveckling testar en utlysning av Kreativa checkar tillsammans med projektet. Dels vill vi att medel ska komma till de fria kulturaktörerna, dels vill vi testa ett (för oss) nytt sätt att fördela medel till de kulturella och kreativa branscherna.

Precis som med allt annat så kommer den här satsningen att utvärderas och utifrån resultaten så kommer vi att föreslå mer permanenta lösningar framöver.

Du kan läsa utlysningen och ansöka om stöd genom att klicka på den här länken.

När man kommit halvvägs får man utvärdera – det är sen gammalt

Vi har kommit halvvägs i projektet (eller egentligen en bit längre faktiskt) och det har således blivit dags för vår halvtidsutvärdering. Jag har tidigare skrivit om vikten av utvärdering här. Då menade jag att bra utvärdering beskriver

  1. Om projektet gör det som det ska,
  2. Om detta i sin tur verkar skapa den förändring som man vill uppnå samt,
  3. (förhoppningsvis) vad som skapar förändringen.

Eftersom det är en halvtidsutvärdering så är resultaten inte färdiga men hittills är de korta svaren på frågorna ovan från våra utvärderare WSP.

  1. Ja.
  2. Vi är på god väg.
  3. Det finns teorier.

Den lite längre versionen av utvärderingen är:

”Några av de viktigaste lärdomarna så här långt i projektet handlar om att projektet har arbetat utforskande och lärande på riktigt – genom metoden tjänstedesign. Att projektet delvis ändrat riktning och angreppsätt är ett resultat av detta. Ett ytterligare led i metodutövandet är att projektet tidigt har involverat de tilltänkta behovsgrupperna och låtit de vara en del av lärprocessen. Utöver detta är viktiga lärdomar att projektet valt att testa en möjlig lösning på identifierade behov redan under projektgenomförandet (piloten) och att det därmed arbetat strategiskt med implementering både innan och under projektets genomförande.”

Vill du ha ytterligare den lite längre versionen så går den att läsa genom att läsa pdf:en här nedan. Du kan också ladda ner utvärderingen genom att klicka på knappen ”ladda ner” under bilden.

Sörmländska kulturtillgångar presenterar: Kulturkluster Sörmland!

Så var det dags för vårens sista blogginlägg från vår sida. Vi har nått halvtid i projektet och det är bara ett och ett halvt år kvar. Jisses, vad tiden går fort!

Vi tänkte berätta lite om resultaten från vårens arbete och vad som planeras inför hösten. Man kan säga att våren har ägnats åt att sammanställa, planera och riskanalysera resultaten från den arbetsgruppsprocess som vi genomförde under hösten 2021. Resultaten från det arbetet är att vi från och med den 1 september kommer att genomföra en pilot av en funktion som vi kallar Kulturkluster Sörmland.

Piloten är ett testande av hur idéerna som vi arbetat fram under hösten och våren fungerar i praktiken. Utifrån resultaten kommer vi kunna föreslå en permanent lösning.

Så vad är då Kulturkluster Sörmland?

Vi tänker oss att Kulturkluster Sörmland har ett utvecklingsuppdrag hos Kultur & utbildning inom Region Sörmland och att det bemannas av ett antal utvecklingskoordinatorer med olika inriktning och kompetenser. Klusterpersonalen ska alltså vara anställda i regionen.

Vi tänker också att klustret ska arbeta kulturområdes- och organisationsöverskridande, vilket innebär att alla kulturaktörer i Sörmland oavsett vilket kulturområde de verkar inom kan vända sig till klustret, såväl fria som offentliga. Det kan exempelvis vara företagare, föreningar, professionella, semi-professionella, amatörer, nya, etablerade, kommuner, regionen eller andra aktörer som relaterar till eller jobbar med fria kulturaktörer. Kort och gott – alla.

Kulturkluster Sörmland har tre huvudsakliga fokusområden; Stöd (ej pengar), Kunskap och Kontakt.

Stöd arbetar med att på olika sätt lotsa kulturaktörer genom den kulturella infrastrukturen till exempelvis rätt svar, person, funktion, finansiering eller nätverk.

Kunskap innebär att klustret fångar upp behov av kunskapsutveckling och synliggör utbildningssatsningar som möter upp mot de behoven. Om det finns behov av att skapa eller samordna kunskapssatsningar så görs det också.

Kontakt arbetar med att skapa möten och mötesplatser för kulturaktörer i Sörmland. I piloten utvecklar vi konceptet Kulturfrukost och speed-dejting. Vi kikar också på möjliga årliga forum och på sörmländska arrangemang som klustret kan kroka arm med för att skapa mötesplatser.

Varför ska man vända sig till klustret?

Kulturkluster Sörmland kan ses som en nod i kultursörmland dit fria och offentliga kulturaktörer kan vända sig om man har frågor eller behöver hjälp med någonting som rör kulturen i Sörmland eller det egna kulturutövandet.

Det kan exempelvis vara att man behöver hitta en kulturaktör inom ett specifikt kulturområde, i en annan kommun eller att man vill veta vilken funktion inom kommun eller region man ska vända sig till i en viss fråga. Det kan också vara så att man vill veta var man kan söka pengar för sitt kulturprojekt eller så vill man ha hjälp att hitta sammanhang för sitt kulturutövande.

Genom det utforskande arbetet som vi gjort hittills så tror vi att vi har ett hum om vilka frågor som kommer att komma in men vi vet inte helt säkert och behöver testa detta i verkligheten. Därav piloten.

Men vad är det klustret ska göra konkret?

Konkret så kommer klustret i stora drag att skapa nätverk och arenor för kulturaktörer i Sörmland att mötas på, samverka och samordna kunskapssatsningar som görs och svara på, eller hjälpa till att lösa, de frågor som kommer in till klustret. I alla fall under piloten. Beroende på vilka frågor som kommer in, vem som ställer dem och hur vi kan hitta lösningar på dem så kan det se annorlunda ut i en implementerad version av klustret.

Klustrets verksamhet är både digital och analog, där vi gärna tar emot frågor digitalt som vi sedan kan hantera analogt. Fördelningen mellan det digitala och det analoga är inte klar än utan är något som vi kikar på i piloten.

Finns inte redan detta idag?

Ja och nej. Regionen har stöd för flera av kulturområdena och olika kommuner har olika stödfunktioner. Men det ser väldigt olika ut. Om man känner att man redan har stöd, då behöver man inte kontakta klustret men om man känner att det stöd som finns inte riktigt passar eller är tillräckligt. Då kan man kontakta klustret. Framförallt så kanske man ha frågor som gäller flera kulturområden eller som involverar flera olika aktörer och branscher.

Men jag har ju redan personer som jag kan kontakta med mina frågor..?

Toppen! Det är fantastiskt att du känner att du redan har ett stöd för ditt kulturutövande. Vi vet att vissa redan har allt de behöver idag och andra har det inte. Vi hoppas på att kunna hjälpa aktörer när de behöver stöd. Behovet av stöd kan också vara i olika utvecklingsfaser av kulturutövandet. Om du någon gång känner att du behöver stöd eller att du har andra frågor än idag där du inte vet vem du ska vända dig till så hör av dig så försöker vi hjälpa!

Vi behöver dina frågor

För att Kulturkluster Sörmland ska kunna blir så träffsäkert som möjligt så behöver vi få in frågor från er. Det handlar om att vi ska kunna rikta klustrets insatser och aktiviteter rätt.

Så. Skicka in era frågor till oss! Från och med den 1 september kommer projektpersonalen arbeta med att besvara och hantera de frågor som kommer in.

Men först kommer vi ha semester. Trevlig sommar och på återseende till hösten!

Vår första kulturfrukost live

…om vikten av att lyssna, våga mötas och anta nya perspektiv

Härom fredagen hade vi så äntligen vår första Live-frukost. Drygt 40 personer hade tagit sig till Idéfarmen i Dunker för att äta frukost tillsammans samt lyssna på och delta i ett samtal på temat ”Lära av varandra – konkurrens, samexistens eller samskapande i det sörmländska kulturlivet”.

De närvarande bestod till majoritet av fria kulturaktörer, därefter runt tio representanter från regionens kulturverksamheter inklusive två politiker samt två representanter från Länsbildningsförbundet Sörmland och ett par tjänstemän från kommunal verksamhet. Några deltog i frukosten på distans då vi webbsände och spelade in evenemanget. Vi hade tänkt dela filmen från frukosten för att de som inte var där skulle kunna ta del av den men tyvärr blev ljudkvaliteten inte riktigt som vi hade önskat. Därför återger vi valda delar i text här istället. Till nästa gång ska vi se till att den digitala dokumentationen blir bättre.

Så till frukosten. Efter att Marie hade hälsat alla välkomna, Nina och Martin Wande berättat om Idéfarmens verksamhet och Elin presenterat projektresultat (om vilka du kan läsa mer om i nästa blogginlägg) så var det dags för panelsamtalet. I panelen hade vi fyra personer med lika många perspektiv på temat.

  • Axel Hellby, författare och en av initiativtagarna till kulturtidskriften och föreningen Trakten,
  • Tamara Valiente, konstnär, pedagog och sakkunnig på mångfaldsfrågor inom kulturbranschen,
  • Carina Nilsson, nuvarande kultursamordnare i Katrineholm och tidigare kultursamordnare i Gnesta och
  • Hanna Rasmussen, chef för Biblioteksutveckling Sörmland.

Givetvis pratade panelen utifrån sina personliga erfarenheter även om vi tillfrågat dem utifrån att de representerade olika perspektiv. Panelsamtalet började med att de fick prata om vad temat innebar för dem och deras specifika verksamhet eller perspektiv.

Från vänster: Elin Selig, Carina Nilsson, Axel Hellby, Tamara Valiente och Hanna Rasmussen. Foto: Nina Wande, Idéfarmen

Axel inledde med att berätta om upprinnelsen till initiativet Trakten som i mångt och mycket sprang ur viljan att lära av varandra hos ett antal kulturaktörer. En sak som han och hans samarbetspartners såg var att Sörmland inte riktigt sitter ihop:

”Det är mycket ”Här är vår kommun, det här är vår kultur…” och att man ogärna blickar bortom kommungränsen. Med Trakten ville vi göra något som skulle vara för hela Sörmland, för det finns så mycket kultur här och vi har så mycket att lära av varandra om vi tänker mer regionalt.”

Tanken med Trakten var att det skulle vara en professionell tidskrift, men som en arena där olika erfarenheter möts i skapandet, i lärandet, i publikmötet. Därför har Trakten såväl professionella som amatörer med som skribenter med i tidskriften.

Trakten har också blivit en kulturförening för att bredda möjligheterna för att möta dem man vill ta in i verksamheten, ett sätt att testa alla tänkbara metoder att mötas och lära av varandra. Under pandemin har Trakten behövt hitta sätt att mötas på digitalt. Bland annat har man byggt upp ett digitalt kursrum som använts för att hålla kurser, bland annat skrivarkurser, på så sätt har man lyckats behålla lärandet levande trots pandemin.

För Tamara handlar lärande mycket om byte av perspektiv:

”Det jag upplever idag är att det oftast handlar om att de nya kulturskaparna – nyutbildade eller invandrade professionella kulturskapare som jag arbetat med – förväntas lära av de etablerade. På så sätt blir lärandet väldigt enkelriktat, ”såhär funkar det, så här ska det gå till”. Då missar man allt det som nya kulturarbetare kan lära etablerade och kultursektorn går miste om den stora erfarenhet och de nya perspektiv som båda de här målgrupperna har. Vilket är dumt i en tid när både unga och utrikes födda är målgrupper som kultursektorn kämpar med att nå fram till men som man inte lyckas nå idag.

Tamara fortsätter sedan in i ett resonemang om vikten av samexistens som är en förutsättning för att samskapandet ska kunna ske. Samt vikten av att skapa förutsättningar för kulturskapare med olika erfarenheter och expertis att hitta fram till varandra:

”…för när det sker, föds nya uttryck och med nya uttryck föds också en ny publik. Samexistens är det enda sättet för nya kulturarbetare att få behålla hela sina identiteter. Om inte alla syns och om inte alla finns – hur ska vi då kunna lära av varandra? Hur kan man ha ett ömsesidigt lärande om bara en av två får synas, finnas? Problemet jag ser idag för många nyanlända kulturarbetare är att de försvinner in i ett (arbetsmarknads-) system där deras kunskap och erfarenheter inte förstås eller tas till vara och att många blir kvar i detta system utan möjlighet att komma till sin rätt och poppar inte upp igen på kulturscenerna för då skulle ju kulturlivet se helt annorlunda ut än vad det gör idag.”

Carina ger sitt perspektiv på att lära av varandra. Foto: Marie Anstadius

För Carina är ett av de viktigaste jobben för tjänstepersoner som hon själv att lyfta blicken och se vad som finns runt knuten i den egna kommunen, vilka kulturaktörer verkar där som man kan samverka med?

”Det som är ett hinder för oss tjänstepersoner är att var fjärde år kan allt vändas uppochner eftersom vi arbetar i politiskt styrda organisationer. Det kan för kulturskapare vara svårt att förstå den komplexiteten.”

Carina poängterar att hon som tjänsteperson många gånger önskar att hon bara kunde ösa pengar över alla fantastiska kulturskapare som finns i kommunen men att hon ju ständigt måste förhålla sig till politiskt och organisatoriskt satta ramar. Hon lyfter också att förutsättningarna för att stötta kultur ser väldigt olika ut i de sörmländska kommunerna. Några kommuner har inte en kulturnämnd eller en kulturchef medan andra har egen kulturnämnd, kulturchefer inom olika områden och flera tjänstepersoner inom kultur.

”Därför är det jätteviktigt att bakom allt det här samlas och lära av varandra och verkligen kroka arm, som vi till exempel gör här och nu, och inte uppfinna hjulet på nytt hela tiden. ”

Hanna utvecklar vikten av samverkan:

”Vi på Biblioteksutveckling skulle inte kunna göra någonting av vårt uppdrag om inte vi gjorde det i samverkan med andra. Vi är alldeles för få för det och vårt uppdrag bygger på det – att vi gör det tillsammans.  Och då måste vi lära av varandra.”

Hon menar vidare att det är i samtalet och görandet som ett lärande kan ske. Att det är svårt att lära av varandra om vi inte prata med varandra, men för att samtalet eller görandet ska uppstå måste alla parter känna att de får lov att vara där med hela sig själva och sin kunskap. Hanna håller med om det som Tamara sa om att det inte går att ha en tvåvägskommunikation om en part är osynliggjord.

”Platserna för respektfulla samtal måste skapas hela tiden, i varje stund. Vi måste öva på det för att bli bättre på det, både på organisations- och individnivå och skapa strukturer som hjälper oss att hålla oss på banan.”

Sedan tillägger hon:

”Vi är duktiga att dela med oss av succéer men sämre på att dela med oss av misslyckanden. Och det riktiga lärandet sker ju oftast genom misstagen.”

Lär vi av varandra idag?

På frågan om vi lär av varandra inom kulturlivet i Sörmland idag svarar panelen både ja och nej. Axel menar att så länge som det finns arenor som denna kulturfrukost, privata initiativ som Idéfarmen eller Trakten, regionala verksamheter som Scenkonst Sörmland som både arrangerar kurser och ger uppdrag så uppstår lärande.

”…sedan är förstås frågan om det är tillräckligt.”

Carina tycker inte riktigt vi är där än, i alla fall inte på den kommunala tjänstesidan där hon menar att det kan uppstå prestige och konkurrenstänkande kring i vissa frågor och att öppenhet och transparens gentemot andra aktörer kan saknas.

”Det är så personbundet också, vilket är lite farligt. Viktigt arbete kan stå och falla med en person”

Axel menar att just faran med personbundenheten även gäller ideella verksamheter och enskilda aktörer. Ett kulturens dilemma.

”Det handlar väldigt mycket om att eldsjälshjärtan ska pumpa som fasen och till slut så orkar de kanske inte bulta mer, glöden falnar och då försvinner förutsättningarna för en verksamhet för att det hänger på en person.”

Tamara resonerar vidare på spåret om konkurrens:

”Jag tycker att det är viktigt att vi vågar bjuda in varandra. Konkurrens uppstår ju oftast ur en rädsla för att bli utbytt, att tvingas bort från scenen, men det är inte så. Jag tänker att vi måste utvidga scenen, att det finns luckor att fylla ut. Det finns plats!”

Hanna menar att det finns en berättelse om Sörmland om att vi är dåliga på att samarbeta, att det är mycket konkurrens mellan kommuner och att hon själv har bidragit till att reproducera den berättelsen, men att hon på senare tid försökt vända på perspektivet se styrkan med att Sörmland är som det är.

”Det är en styrka att vi är olika, att förutsättningarna är olika. Att det finns en bredd av perspektiv. Jag tänker att det finns en poäng i att prata om detta som en styrka. […] Sedan är maktanalysen skitviktig. Man kan inneha makt, man kan få den projicerad på sig, men den som uppfattas som stor och stark måste också vara snäll. Annars kan inte lärande eller förståelse uppstå.”

Här släppte vi in publikens att komma med perspektiv på att lära av varandra och det som sagts i panelen. Många valde att delta i samtalet och dela med sig av sina perspektiv men eftersom vi inte vet om vi har allas tillåtelse att återge vad de sa så kommer vi inte göra det här. Frågorna, funderingarna och åsikterna som framkom är alla noterade (och anonymiserade) för fortsatta samtal och diskussioner.

Tack alla ni som var med och bidrog till ett viktigt och givande samtal på frukosten!

Vi kommer att fortsätta föra samtal om kulturlivets villkor, utmaningar och styrkor på kommande kulturfrukostar. Nästa planerade frukost äger rum fredagen den 30 september på Teater Klämman utanför Mellösa i Flens kommun 08.30. Inbjudan kommer!

95 procent vill att vi fortsätter med professionell speed-dejting

Så blev det dags för ytterligare en enkät. Som vi längtat. Nä, skämt åsido. Vi har ju ett intresse av att utvärdera de aktiviteter som vi gör i projektet för att kunna styra om vi ska fortsätta med dem. Och om vi ska fortsätta med dem – hur vi ska utforma dem. Behovsstyrt arbete kort och gott.

Det är dessutom svårare att fånga upp vad ”folk tycker” om en aktivitet som är digital och där vi själva inte ser de som medverkar en stor del av tiden. Jag pratar så klart om vår speed-dejting, som varit digitala träffar där kulturlivet i Sörmland har fått ”dejta” två och två i korta möten i breakout rooms för att sedan kastats in i en ny ”dejt” under ungefär en timme. Vi har arrangerat professionell speed-dejting vid tre tillfällen sedan hösten 2021 och vi tyckte att det var hög tid att utvärdera för att se vad som anmält sig och medverkat har tyckt.

Kortfattat man kan sammanfatta resultaten i att de som medverkat framförallt har fått koll på andra kulturaktörer i regionen men också att de har knutit nya kontakter. Det som är bra med speed-dejtingen är att man på ett enkelt och effektivt sätt att möter flera olika kulturaktörer som man annars inte skulle ha mött. Det som varit dåligt har framförallt varit att tiden för de enskilda mötena (själva speed-dejtingen) har varit för kort och att tekniken strulat.

95 % av de som svarat på enkäten är dock överens om att speed-dejtingen ska fortsätta. Många vill att den kompletteras av fysiska träffar men påtalar också att just den digitala formen gör att de är enkelt att medverka. De som svarat vill ha samma blandning av medverkande som varit med hittills. Mångfalden bedöms vara en av de mest positiva sakerna med speed-dejtingen. När vi frågade hur ofta vi ska arrangera speed-dejting så vill flest att det ska ske två, fyra eller sex gånger per år (intressant är att nästan inga svarar ett ojämnt antal tillfällen).

Vi är supertacksamma för alla svar som vi fått in på enkäten och kommer givetvis att ta med oss resultaten från utvärderingen i planeringen av framtida tillfällen men speed-dejting.

Om du vill läsa utvärderingen i sin helhet så finns den här nedan. Om du klickar på de tre punkterna högst upp till höger så kan du spara eller skriva ut rapporten.

Bild på Mikael Palo, stående under träden utanför sitt kontor i Nyköping.

Oss är kulturplanen född…

Den 31 maj ska Regionfullmäktige ta beslut om kulturplanen för 2023-2026. I den beskrivs vilka riktningar, prioriteringar och mål regionen har för kulturen i Sörmland de närmaste fyra åren. För oss är denna nya plan extra viktig då den fastställer nästa steg i projektet, vilket vi kommer att kunna berätta mer om när planen är beslutad. Så länge filosoferar vår chef och uppdragsgivare Mikael Palo över födslovåndorna kring Kulturplanen och varför denna skiljer sig från tidigare planer. Trevlig läsning!

I nådens år 2010 utfärdade Sveriges riksdag en förordning som blev lag om en kultursamverkansmodell för statlig medfinansiering av regional kulturverksamhet. Nästan alla regioner gick då hem för att arbeta med sina kulturplaner.

Födslovåndorna var stora för att samverka och samråda kring Sörmlands förstfödda kulturplan. Den första planen som Sörmland tog fram kom till världen 2012. Planen lindades in i många aktiviteter eftersom det var de verktyg man då beskrev den regionala kulturverksamheten med. Genom åren har förordningen ändrats, justerats, det har lagts till och dragits ifrån. Sedan dess har ytterligare två kulturplaner fötts, med stora delar samma verktyg och format och de tre planerna blev därför rätt lika i sin utformning.

I länet låg region, kommuner, konstnärer, civilsamhället, politiken och ansvariga tjänstepersoner och vaktade sina kulturverksamheter. Trots att alla tolkade sina egna tecken och stjärnor blev det dock tydligt genom åren att det fanns behov av andra synsätt och perspektiv i planen. Så var tiden inne för den fjärde bebisen att bli till. Man enades om att den skulle få till uppgift att lyfta frågan om VARFÖR vi har en kulturverksamhet och vilken grund- och kultursyn som finns i länet

Arbetet vändes i en riktning där kultursynen och de kulturstrategiska områdena växte fram. Samverkan blev en nyckel i utvecklingsarbetet för ett rikare och mer utvecklande kulturliv i länet.

I maj 2022 föddes således den fjärde sörmländska kulturplanen framunder nästan lika stora födslovåndor som den allra första. Där ligger den nu i krubban och jollrar i väntan på Regionfullmäktiges välsignelse.

Så långt parafrasen på julevangeliet….till det nutida perspektivet:

Hela inriktningen i planen bygger på kultursynen som visar hur konsten, människan och samhället både har egna inriktningar och samtidigt behöver samverka. Här beskrivs också förutsättningar för kulturen i Sörmland samt särskilda prioriteringar och områden att beakta, samverka och samarbeta kring under perioden. Det är en plan som pekar på VARFÖR vi bedriver kulturverksamhet och den kompletteras av årliga aktivitetsplaner som löpande hanterar frågor om HUR och VAD. 

Några av ledorden har hela tiden varit samverkan och behovsorientering. Med dessa som vägmärken vill vi även fortsättningsvis skapa och stötta ett välmående och utvecklat kulturutbud som vi ska vara stolta över och vilja vara en del av. Trots oro i världen, trots effekter av en pandemi som slagit hårt mot kultursektorn, och trots samhällsutmaningar som vi kan skönja i horisonten. Konst och kultur är centrala för den mänskliga erfarenheten och den binder samman såväl människa som samhälle.

– Mikael Palo, kultur- och utbildningschef, Region Sörmland

Foto på Sophie Bourdiol

Kulturverksamhet för barn och unga boostas med ny satsning

I vårt arbete med att överblicka den sörmländska kulturkartan och hitta kontakt- och samverkansytor har vi fått syn på ett annat initiativ med samverkan på dagordningen: en regional utvecklingssatsning på de sörmländska kulturskolorna. Självklart satte vi oss ner med satsningens nyanställda utvecklare, Sophie Bourdiol, och pratade om våra projekt och var de möjligen skulle kunna haka i varandra. I veckans inlägg intervjuar vi Sophie om syftet med satsningen och vad hon och kulturskolorna vill åstadkomma.

Berätta, vad handlar satsningen om?

Det övergripande målet är att Sörmlands barn och unga ska kunna erbjudas fler, mer tillgängliga, varierande och kvalitativa möjligheter till kulturutövande utifrån sina intressen och önskemål.

Så vad är ditt uppdrag som utvecklare?

Jag ska fungera som en länk, både mellan kulturskolorna själva och mellan kulturskolorna och regionen. Själva kärnan i uppdraget är att tillvarata och identifiera samverkansmöjligheter. Fokus ska också ligga på delaktighet, inflytande och långsiktighet utifrån elevernas önskemål och förväntningar, men delaktigheten ska självklart också involvera alla kommuner och regionen.

Så nu har du en hel del att sätta tänderna i?

Ja, jag ska bland annat göra en kartläggning och inventering av de olika kulturskolornas verksamheter, knyta kontakter inom kulturskolorna och regionen samt nätverka med andra regionala utvecklare och samordnare. Jag vill också upprätta en dialog med elever för att ta reda på vad barn och unga vill och exempelvis undersöka möjligheter till kompetensutbildning för pedagogerna. Pedagogerna eftersöker bland annat fortbildning inom delaktighet och inflytande och frågar även efter metoder att nå socio-ekonomiska utsatta grupper, samt barn och unga som vanligtvis inte går i kulturskolan. 

Vad händer i det närmaste?

Mitt arbete kring samarbete med Region Sörmland är påbörjat, bland annat har jag träffat ansvariga från Scenkonst Sörmland, Sörmlands museum och Biblioteksutveckling. Utvecklingen blir ju sen hur själva samarbetet mellan Regionen och Kulturskolorna ska se ut och vi ska förhoppningsvis ha ett första möte i början av juni tillsammans med några av kulturskolecheferna för att prata om detta och även ha en kunskapsöverföringsdialog för att bli bättre insatta i varandras möjligheter, och se vad nästa steg kan bli. 

Annat som är aktuellt är Kulturskolans dag som i år inträffar den 20 maj. Då visas verksamhet upp, där de flesta som kan, deltar på olika sätt och kanske filmar sitt material eller har konserter. Några kulturskolor, exempelvis Eskilstuna, kör Kulturskolevecka hela veckan och är ute på torg och i centrum och spelar, har konserter, visar upp drama, dans och har prova på-tält mm som ett rekryteringsprojekt. Nyköping gör evenemang varje dag under eftermiddag/ kväll där de visar upp musik, dans, teater och har vernissage i bild/slöjd.

Alla kulturskolor kan också skicka in en digital dansvideo från valfritt ämneslag till Kulturskolerådet, där alla har en gemensam koreografi, som sen läggs upp som en mosaik med synkade rörelser – det blir nog jättefint!

bild på det filmade webbinariet som kulturrådet höll om återstartsbidraget

Kulturrådet utlyser återstartsbidrag till kulturen

Som ni märker så skriver vi inte bara om projektet här i bloggen utan delar även med oss av nyheter och tips. Ett sådant är att det har blivit dags för ytterligare en utlysningsomgång från Kulturrådet på grund av covid-19 pandemin. Men denna gång handlar det inte om krisstöd utan om ett återstartsbidrag. Detta kan sökas för:

”projekt som stöttar en återstart för kulturen och kulturlivet i Sverige till en följd av de effekter som covid-19 pandemin haft på kultursektorn. Bidraget kan sökas för framåtblickande projekt som medverkar till att säkra produktion, arbetstillfällen och kompetens inom kultursektorn.”

Jag lyssnade in på ett webbinarium om återstartsbidraget där Kulturrådet mycket pedagogiskt förklarade vad som gäller för ansökan, hur de kommer prioritera och vad som är viktigt att tänka på i ansökan. Du kan hitta webbinariet i sin helhet längst ner på denna sidan. Webbinariet är på ca en timme.

Som alltid när det gäller utlysningar så är det viktigt att läsa igenom hela utlysningstexten och prioriteringsgrunderna för ansökan. I dessa finns svaren på vad man kan få stöd för. Ett annat tips är att läsa frågorna i ansökningsformuläret noggrant och helt enkelt svara på dem. Det kan verka överflödigt men ibland dras man iväg av sin egen idé och då kan det finnas en poäng med att gå tillbaka till frågan och fundera på om man verkligen svarar på det som det som de frågar efter. Gör man bara det så har man kommit en bra bit på vägen med en bra ansökan.

Klicka på länkarna nedan för att komma till de olika stöden:

Återstartsbidrag till kulturen: bildkonst, museer, litteratur med mera, deadline 2 maj.

Återstartsbidrag till kulturen: scenkonst, deadline 3 maj.

Återstartsbidrag till kulturen: musik, deadline 4 maj.

Kulturfrukost LIVE!

Nu kör vi igång med kulturfrukostar i verkliga livet för de Sörmländska kulturaktörerna!

Fredagen den 3 juni träffas vi på Idéfarmen i Dunker för frukost på temat ”Lära av varandra – konkurrens, samexistens eller samskapande i kulturlivet? Det blir ett samtal med en inbjuden panel där publiken kan delta med frågor och inspel. Dessutom får vi lära känna Idéfarmen och de möjligheter till arrangemang och samarbeten som finns där. En liten del av frukosten kommer också ägnas åt att presentera nästa steg i projektet Sörmländska Kulturtillgångar. Evenemanget är helt gratis och vi bjuder på macka och kaffe.

Har du inte möjlighet att ta dig till Dunker? Lugn! Programmet kommer att livesändas på webben och även gå att titta på i efterhand.

Program

(med reservation för mindre justeringar)

08:30 Frukostmingel
08:45 Sändningen startar.
08:55 Hej och välkomna!
– Nina Wande presenterar Idéfarmen.
– Projektledarna Elin Selig och Marie Anstadius presenterar kort projektresultaten.
09:15 Panelsamtal: Lära av varandra – konkurrens, samexistens eller samskapande i det Sörmländska kulturlivet?
09:45 Frågestund
10:00 Avslut (sändningen avslutas)
10:05 Rundvandring på Idéfarmen

I panelen sitter:

Tamara Valiente, konstnär, pedagog och sakkunnig i mångfaldsfrågor i kulturbranschen

Axel Hellby, författare och medgrundare till tidskriften och nätverket Trakten

Carina Nilsson, kultursamordnare i Katrineholm och tidigare i Gnesta

Hanna Rasmussen, verksamhetschef Biblioteksutveckling Sörmland.

Vem riktar sig evenemanget till?

Våra kulturfrukostar riktar sig till alla som arbetar med eller brinner för kultur i Sörmland, oavsett om man är en frilansansande kulturskapare, ideellt engagerad, tjänsteman inom offentlig kulturförvaltning eller kulturpolitiker. Projektets ambition med frukostarna är att skapa en mötesplats där det sörmländska kulturlivet kan dela kunskap, insikter, idéer och kontakter med varandra.

Anmälan

Om du vill vara med på plats och äta frukost med oss ska du mejla oss senast måndag 30/5 på skt@regionsormland.se. Om du deltar på distans går du in här på webbsidans startsida där du kommer att hitta webbsändningen.

Varmt välkommen!