Vi har träffat andra regioner!

Under de senaste två veckorna har vi haft digitala presentationer om projektet Sörmländska kulturtillgångar för andra regioner i Sverige. Syftet var att berätta om vad vi gör och påbörja ett samtal om hur vi kan lära av varandra.

Vi bjöd in samtliga regioners kulturstrateger eller kulturchefer till en entimmes presentation där vi presenterade projektet ungefär halva tiden och samtalade om hur andra regioner arbetar under resterande tiden. Eftersom vi alla är upptagna så erbjöd vi tre olika tillfällen som man kunde välja mellan. Åtta regioner ville vara med i samtalen.

Vi tycker att vi fått bra respons på såväl inbjudan som presentationerna och det blir tydligt hur olika vi gör men hur vi ändå har liknande utmaningar. Det har blivit många bra samtal och det slår mig gång på gång hur vi får en tydligare bild av den egna verksamheten i ljuset av hur andra gör.

Planen framöver att vi ska fortsätta samtalet som en del av implementeringen av projektresultaten. Först på Folk och Kultur i en programpunkt som inte riktigt är färdigplanerad och sedan vid fler tillfällen under 2023.

Vi testflyger Kreativa checkar!

En av idéerna från arbetsgruppsprocessen som vi genomförde under hösten 2021 var att det skulle skapas en Kreativ fond med administrativt enklare och snabbare medel. Vi har under tiden sedan arbetsgruppen utforskat möjligheterna för att skapa en sådan fond. Under den här hösten uppenbarade sig en möjlighet genom det samarbete som vi har med Hållbar regional utveckling.

Därför kan vi nu stoltsera med att Hållbar regional utveckling testar en utlysning av Kreativa checkar tillsammans med projektet. Dels vill vi att medel ska komma till de fria kulturaktörerna, dels vill vi testa ett (för oss) nytt sätt att fördela medel till de kulturella och kreativa branscherna.

Precis som med allt annat så kommer den här satsningen att utvärderas och utifrån resultaten så kommer vi att föreslå mer permanenta lösningar framöver.

Du kan läsa utlysningen och ansöka om stöd genom att klicka på den här länken.

När man kommit halvvägs får man utvärdera – det är sen gammalt

Vi har kommit halvvägs i projektet (eller egentligen en bit längre faktiskt) och det har således blivit dags för vår halvtidsutvärdering. Jag har tidigare skrivit om vikten av utvärdering här. Då menade jag att bra utvärdering beskriver

  1. Om projektet gör det som det ska,
  2. Om detta i sin tur verkar skapa den förändring som man vill uppnå samt,
  3. (förhoppningsvis) vad som skapar förändringen.

Eftersom det är en halvtidsutvärdering så är resultaten inte färdiga men hittills är de korta svaren på frågorna ovan från våra utvärderare WSP.

  1. Ja.
  2. Vi är på god väg.
  3. Det finns teorier.

Den lite längre versionen av utvärderingen är:

”Några av de viktigaste lärdomarna så här långt i projektet handlar om att projektet har arbetat utforskande och lärande på riktigt – genom metoden tjänstedesign. Att projektet delvis ändrat riktning och angreppsätt är ett resultat av detta. Ett ytterligare led i metodutövandet är att projektet tidigt har involverat de tilltänkta behovsgrupperna och låtit de vara en del av lärprocessen. Utöver detta är viktiga lärdomar att projektet valt att testa en möjlig lösning på identifierade behov redan under projektgenomförandet (piloten) och att det därmed arbetat strategiskt med implementering både innan och under projektets genomförande.”

Vill du ha ytterligare den lite längre versionen så går den att läsa genom att läsa pdf:en här nedan. Du kan också ladda ner utvärderingen genom att klicka på knappen ”ladda ner” under bilden.

95 procent vill att vi fortsätter med professionell speed-dejting

Så blev det dags för ytterligare en enkät. Som vi längtat. Nä, skämt åsido. Vi har ju ett intresse av att utvärdera de aktiviteter som vi gör i projektet för att kunna styra om vi ska fortsätta med dem. Och om vi ska fortsätta med dem – hur vi ska utforma dem. Behovsstyrt arbete kort och gott.

Det är dessutom svårare att fånga upp vad ”folk tycker” om en aktivitet som är digital och där vi själva inte ser de som medverkar en stor del av tiden. Jag pratar så klart om vår speed-dejting, som varit digitala träffar där kulturlivet i Sörmland har fått ”dejta” två och två i korta möten i breakout rooms för att sedan kastats in i en ny ”dejt” under ungefär en timme. Vi har arrangerat professionell speed-dejting vid tre tillfällen sedan hösten 2021 och vi tyckte att det var hög tid att utvärdera för att se vad som anmält sig och medverkat har tyckt.

Kortfattat man kan sammanfatta resultaten i att de som medverkat framförallt har fått koll på andra kulturaktörer i regionen men också att de har knutit nya kontakter. Det som är bra med speed-dejtingen är att man på ett enkelt och effektivt sätt att möter flera olika kulturaktörer som man annars inte skulle ha mött. Det som varit dåligt har framförallt varit att tiden för de enskilda mötena (själva speed-dejtingen) har varit för kort och att tekniken strulat.

95 % av de som svarat på enkäten är dock överens om att speed-dejtingen ska fortsätta. Många vill att den kompletteras av fysiska träffar men påtalar också att just den digitala formen gör att de är enkelt att medverka. De som svarat vill ha samma blandning av medverkande som varit med hittills. Mångfalden bedöms vara en av de mest positiva sakerna med speed-dejtingen. När vi frågade hur ofta vi ska arrangera speed-dejting så vill flest att det ska ske två, fyra eller sex gånger per år (intressant är att nästan inga svarar ett ojämnt antal tillfällen).

Vi är supertacksamma för alla svar som vi fått in på enkäten och kommer givetvis att ta med oss resultaten från utvärderingen i planeringen av framtida tillfällen men speed-dejting.

Om du vill läsa utvärderingen i sin helhet så finns den här nedan. Om du klickar på de tre punkterna högst upp till höger så kan du spara eller skriva ut rapporten.

bild på det filmade webbinariet som kulturrådet höll om återstartsbidraget

Kulturrådet utlyser återstartsbidrag till kulturen

Som ni märker så skriver vi inte bara om projektet här i bloggen utan delar även med oss av nyheter och tips. Ett sådant är att det har blivit dags för ytterligare en utlysningsomgång från Kulturrådet på grund av covid-19 pandemin. Men denna gång handlar det inte om krisstöd utan om ett återstartsbidrag. Detta kan sökas för:

”projekt som stöttar en återstart för kulturen och kulturlivet i Sverige till en följd av de effekter som covid-19 pandemin haft på kultursektorn. Bidraget kan sökas för framåtblickande projekt som medverkar till att säkra produktion, arbetstillfällen och kompetens inom kultursektorn.”

Jag lyssnade in på ett webbinarium om återstartsbidraget där Kulturrådet mycket pedagogiskt förklarade vad som gäller för ansökan, hur de kommer prioritera och vad som är viktigt att tänka på i ansökan. Du kan hitta webbinariet i sin helhet längst ner på denna sidan. Webbinariet är på ca en timme.

Som alltid när det gäller utlysningar så är det viktigt att läsa igenom hela utlysningstexten och prioriteringsgrunderna för ansökan. I dessa finns svaren på vad man kan få stöd för. Ett annat tips är att läsa frågorna i ansökningsformuläret noggrant och helt enkelt svara på dem. Det kan verka överflödigt men ibland dras man iväg av sin egen idé och då kan det finnas en poäng med att gå tillbaka till frågan och fundera på om man verkligen svarar på det som det som de frågar efter. Gör man bara det så har man kommit en bra bit på vägen med en bra ansökan.

Klicka på länkarna nedan för att komma till de olika stöden:

Återstartsbidrag till kulturen: bildkonst, museer, litteratur med mera, deadline 2 maj.

Återstartsbidrag till kulturen: scenkonst, deadline 3 maj.

Återstartsbidrag till kulturen: musik, deadline 4 maj.

LÄSTIPS! KONSTNÄRSNÄMNDEN REDER UT REGLER FÖR BIDRAG OCH STIPENDIER

Av olika skäl har jag försökt sätta mig in i skillnaderna mellan regelverket för bidrag och stipendier den senaste tiden. Fokus har framförallt varit vilka konsekvenser de olika har för den som är mottagare av stipendiet/bidraget. Ni som är kulturutövare vet givetvis redan att detta inte är helt tydligt.

Jag hade inte kommit särskilt långt när ett nyhetsmejl från Konstnärsnämnden dyker ner i min inkorg med huvudnyhet att de nu släpper handboken ”Om stipendier och bidrag för konstnärligt yrkesverksamma i förhållande till skatte- och trygghetssystem”. Som en skänk från ovan kan tyckas.

Handledningen beskriver i detalj hur olika typer av stipendier och bidrag ska hanteras i ett skatteperspektiv. Framförallt vilka stipendier och bidrag som är skattefria eller om man ska betala sociala avgifter (egenavgifter) för det. Handledningen tar också upp vilken påverkan detta i sin tur har på olika delar av trygghetssystemen för den enskilda konstnären.

Bland annat förtydligar texten att det är oviktigt vad man kallar ett bidrag eller stipendium i ett skatteperspektiv. Det är villkoren för pengarna som avgör vad som gäller skattemässigt.

Även om handledningen vänder sig till den utövande konstnären så är den värdefull att läsa för kulturbyråkrater som mig själv eftersom den ger en insyn i villkoren för utövande konstnärer. Jag kan varmt rekommendera att lägga lite tid på att fördjupa sig i handledningen, som du hittar här. Handledningen i sig är tydlig och lättläst.

Jag kan också rekommendera att kika runt på konstnärsnämndens sida ”Konstnärsguiden” som du hittar via denna länk. Där kan man fördjupa sig ytterligare i vad som gäller för yrkesverksamma konstnärer i relation till trygghetssystemen.

Vi tycker till i snabbutredningen Kreativa Sverige

I november förra året tillsatte regeringen snabbutredningen ”Kreativa Sverige”. Uppdraget är att ta fram ett förslag på hur en samlad nationell strategi för de kulturella och kreativa näringarna (KKN) ska kunna se ut. Anledningen till att man vill göra en utredning är att ett av de förslag på områden som rekommenderas av Återstartsutredningen ”Från kris till kraft” är just samordningen av KKN-frågan.

Vi kände att vi ville dela med oss av de erfarenheter som vi samlat på oss hittills i projektet för att öka kunskapen om kulturaktörerna och deras villkor. Vi tog helt enkelt fram ett underlag som vi mailade till utredarna. Bland annat så lyfte vi fram att de fria kulturaktörerna måste lägga orimligt mycket tid på att hantera administrativa system istället för att fokusera på den kreativa verksamheten och att KKN-frågan ofta hamnar mellan stolarna eftersom frågan ”ägs” av näringslivsenheter eller motsvarande medan kunskapen om dem finns hos kulturenheter eller förvaltningar.

I projektet vänder vi oss till fria kulturaktörer varav flera ingår i de kulturella och kreativa näringarna så utredningen är ju givetvis intressant för oss ett följa. Utredningar som beställs av regeringen tas vanligtvis fram under en lite längre tid men eftersom det är en snabbutredning så ska resultaten överlämnas till regeringen redan den 31 maj. Vi väntar med spänning på hur förslaget till nationell strategi kommer att se ut.

Länkar:

  • Pressmeddelandet om tillsättandet av snabbutredningen kan du läsa här (extern länk).
  • Du kan också hitta hela Återstartsutredningen via den här länken (extern länk).

Varför tar saker en sån evinnerlig tid?!

Ja, det kan man fråga sig. Vi hade ju arbetsgruppsprocessen för flera månader sedan och har efter det uppdaterat då och då om hur vi processar resultaten vidare. Men hur är det möjligt att det tar flera månader att sätta igång med idéer? Varför kan man inte bara göra någon gång? Varför ska allt bara planeras och planeras hela tiden?

För oss handlar det framförallt om att projektets syfte är att bygga långsiktigt hållbara stöttande strukturer. Därför behöver vi titta på vad det är i alla resultaten som går att genomföra på lång sikt. Detta är särskilt viktigt i ett projekt där det finns tillskjutna medel. Visst skulle projektet kunna ägna tiden åt att skapa en massa olika aktiviteter och direkt börja arbeta i de lösningsförslag som vi har fått fram. Men vad skulle då hända efter projektslut? När projektmedlen och projektledningen inte finns kvar.

Man kan göra massa bra saker inom ett utvecklingsprojekt eftersom alla förutsättningarna finns på plats; tillskjutna medel, personal som bara har som arbetsuppgift att fokusera på projektet och projektresultaten. Dessutom hanterar projekten (oftast) spännande frågor av utforskande typ eller som ligger i framkant.

Men. Den stora utmaningen för utvecklingsprojekt är vad som händer efter projektet. Det är anledningen till att bidragsgivare som ESF-rådet kräver en projektlogik med tydliga långsiktiga effekter, att Kulturrådet har frågor i ansökan om hur resultaten ska implementeras eller varför Arvsfonden och Postkodsstiftelsen ställer frågan om vad som händer med projektet året efter det har slutat.

Vi vill jobba långsiktigt hållbart för att kunna bygga in resultaten i organisationen. Våra resultat och processer måste synkas med och förhålla sig till regionens årshjul och demokratiska beslutsprocesser. Sånt måste få ta sin tid. Så vi som gärna skulle önska att saker går lite snabbare får helt enkelt andas och fokusera på att förankring på riktigt och demokrati tar tid. Alternativet är kortsiktiga lösningar som inte har någon chans att bestå.

Att hantera nervositet i en virtuell studio

Vi startade vårt deltagande på Folk och Kultur med att medverka med en egen programpunkt. Originalplanen var att mycket kort prata om vad vi gjort i projektet och sedan ha en dialog om stöttande strukturer och regional kulturell infrastruktur. Vi hade tänkt testa någon av de övningarna som vi har använt.

Sen fattades beslut om att göra konventet digitalt. Och vi fick planerna om. Med teams-möten som inre bild av hur det hela skulle gå till i digital tappning så planerade vi således om vår programpunkt till att istället bli en digital dialog. Då fick vi info om hur plattformen som vi skulle använda fungerade. Inte alls som teams skulle det visa sig. Efter en snabb introduktion till plattformen och dess möjligheter så gjorde vi därför en tredje omplanering,

Sen var det dags. I en virtuell studio satt vi redo för att prata om hur vi jobbat i projektet och varför vi gjort de val som vi gjort. Halvtimmen flög iväg och innan vi hann säga ”kulturområdesöverskridande samordning” så var den slut. Så vad har jag lärt mig av medverkan i Folk och Kultur detta året?

  1. Jag älskar att få prata om projektet, sättet som vi jobbar på och om de resultat vi har.
  2. Kulturtanter i form av projektledare kan hantera teknik.
  3. Att kunna planera och planera om är en superkraft (om än en relativt tråkig sådan…)

Underbart är kort och även om det skulle vara roligt att medverka med fler programpunkter så tänker jag spendera de nästkommande två dagarna med att avnjuta det övriga (fantastiska) programmet på Folk och Kultur (det kan du hitta via denna länken).

Tyvärr går det inte att se vår programpunkt igen men det finns fortfarande möjlighet att uppdatera sig om det aktuella kulturpolitiska läget genom att köpa deltagarpass och titta på någon av de runt 90 andra programpunkterna. Det kan du göra via den här länken.

Vi är med på Folk och Kultur!

Årets första blogginlägg!

…blir ett marknadsföringsinlägg för vår programpunkt på Folk och Kultur. Klockan 13.45-14.15 onsdagen den 9 februari är det dags! Till skillnad från förra året så kan man inte se samtalet i efterhand så missar man det, så missar man det. Gör inte det. Det kommer bli bra.

Vi håller för fullt på att förbereda workshopen som vi tänker ska vara ett samtal med de som deltar kring frågan om hur man kan bygga de där stabila kulturella infrastrukturerna i regionerna. Vi kommer ta avstamp i det arbetet som vi gjort under hösten. Förhoppningen är att det lägger en bra grund för en diskussion om samverkan och stöttande strukturer över organisations- och kulturområdesgränser.

Du hittar vår programpunkt (och övriga programmet) genom att klicka på den här länken.

På tal om arbetsgruppen så har vi också hunnit med att återse delar av arbetsgruppen vid ett tillfälle när vi fick chansen att ställa nya frågor kring flera av de områdena som vi arbetade med under hösten. Det var fantastiskt att se och prata med dem igen, vilken jäkla energi! Inte konstigt att det gick så bra under hösten.

Bild på en upplyst infrastruktur på en mörk bakgrund.