Marie Anstadius

Vi kunskapar om kunskap

Sedan mitten av februari har Tamara Valiente arbetat på 30 procent i projektet med fokusområdet kunskap. Uppdraget är att samla upp vilka kunskapshöjande insatser och utbildningar som finns för kulturaktörer i Sörmland och hitta sätt att synliggöra dessa. Hon tittar också på vad som efterfrågas men saknas.

I det här blogginlägget har Marie intervjuat Tamara om hennes syn på uppdraget och på kunskapsbehoven i kulturlivet. Det blev snabbt ett samtal om så mycket mer, bland annat om hur vi skapar en mer tillgänglig och välkomnande kulturbransch, så det får bli ämnen för kommande blogginlägg.

Berätta Tamara, var befinner dig just nu i arbetet?

Just nu är jag uppe i att kartlägga och kategorisera upp kulturområdena och har börjat med att kontakta regionens konsulenter inom respektive område. Konsulenterna arbetar bland annat med olika kunskapshöjande insatser för personer som arbetar inom dessa områden. Vissa riktar också in sig på de som vill in i branschen.

Vad är det du vill veta av konsulenterna?

Jag vill veta hur de når deltagare, hur dessa anmäler sig och vilka krav ställs. Det verkar finnas vissa hinder för konsulenterna att nå de individer som man mest av allt vill nå, de som kanske mest behöver kunskapsinsatser men som står utanför de upparbetade nätverken och kommunikationsvägarna. Till exempel unga talanger som saknar det där kulturella kapitalet eller kulturarbetare som kommit hit från andra länder och inte har kunskap om hur deras bransch är uppbyggd i Sverige.

Men du har förstås inte bara stannat vid regionens konsulenter…

Nej, jag har börjat titta runt i Sörmland på övriga kurser och utbildningar, både privata, offentliga och ideella alternativ. Liksom vad studieförbunden erbjuder. Fokus är ju utbudet för yrkesverksamma och potentiellt yrkesverksamma.

Så en helgkurs med en konstnär som lär ut akvarellmålning för hobbymålare räknas inte?

Jag försöker dra en gräns där, men det är inte alltid självklart vad som är för hobbybruk och vad som är en språngbräda för den som vill vidare. Man måste titta på sammanhanget och vilka som är målgruppen.

Jag frågar också kulturskaparna själva – vad finns det för dig? Det går snabbt att konstatera att det finns få konstnärliga fortsättningsutbildningar. Men det saknas också den där hjälpen som kulturskapare inte alltid vet om att de behöver. Och där blir det svårare. Hur ska jag veta att jag behöver kunskap i bokföring om jag som nybliven konstnär inte vet att jag kanske behöver starta firma?

Det är väl en rätt stor utmaning, att identifiera behov som finns men som hen inte vet om att hen har?

Precis. Att inte veta vad man behöver för kunskap kan ju hindra dig från att gå vidare. Att satsa på sitt skapande kan innebära att det tar 10 år innan man hittat rätt och förstår hur saker funkar.

 Jag tycker att det är bra att till exempel Eskilstuna Folkhögskola sett det här behovet och arbetar med frågan sedan tre år tillbaka. De har utvecklat sin fördjupningskurs på konstlinjen där de får lära sig hur man lever som konstnär – var och hur man söker stipendier, hur man tar betalt, hur utlysningar och gestaltningsuppdrag går till, ja, hur branschen är uppbyggd helt enkelt. Innan dess gjorde man en liknande insats för utlandsfödda professionella kulturarbetare.  Men de finns betydligt fler som skulle behöva tillgång till den sortens smörgåsbord. Framför allt skulle det spara dig som kulturskapare fantastiskt mycket tid.

För tid är ju inte direkt en stapelvara i kultursektorn.

Nej precis. Alla vill höja sin kompetens men man lägger ofta den ambitionen åt sidan för man har inte tid. Så jag tänker att det genom att synliggöra, samordna och tillgängliggöra kunskap skulle inte bara höja kompetensnivån utan också spara kulturskaparna en hel del tid, tid de kan ägna sig åt det de vill.

Och det är ju målet.

Marie Anstadius

Får vi presentera…

Det har varit extra roligt att arbeta i projektet på sistone. Och utmanande. Vi arbetar nu fokuserat med att få fram ett tydligt och genomarbetat lösningsförslag som våra politiker kan fatta beslut om och som vi sedan kan testa i skarpt läge. Lösningsförslagen är organiserade under tre huvudrubriker: Stöd, Kunskap och Kontakt.

Det är ett stort jobb och därför har vi valt att ta in en tredje kraft i projektet som ska arbeta med området Kunskap: Tamara Valiente.

Vi är verkligen jätteglada att ha med oss Tamara som har lång erfarenhet av utbildning, kunskapsutbyten och nätverksbyggande, både på internationell och lokal nivå.

Tamara är konstnären, pedagogen och projektledaren med rötter i Sverige, Egypten och Uruguay. Hon brinner för konstens roll som universellt språk och förenande demokratisk kraft. Hon har en gedigen pedagogisk och konstnärlig utbildning och har arbetat med såväl formellt som informellt kunskapsbyggande.

Det här blir hur spännande som helst!

Marie Anstadius

Nu kan du titta!

Tjoho!

Tvärt om från vad vi sagt tidigare går det nu att se vårt programinslag från Folk och Kultur!

Så, låt oss presentera programpunkten ”Att bygga regional kulturell infrastruktur” med Sörmländska kulturtillgångar. Sänd live på Folk och Kultur onsdagen den 9 februari kl 13.45.

PS: Vi har inte riktigt lärt oss klippa film i youtube ännu så de första 7 sekunderna står bilden stilla.:) DS.

Marie Anstadius

Vi träffar kulturrådet!

Precis när anspänningen efter förra veckans livesända programpunkt på Folk och kultur lagt sig är det åter dags att kamma luggen och skärpa till sig inför för nästa livesändning. På fredag ska vi nämligen möta Kulturrådet på distans för att berätta om projektets arbete så långt och de idéer vi har som ska ta projektet vidare in i nästa fas.

Det är ett viktigt möte som vi ser fram emot. Är vi nervösa? Både ja och nej. Med oss har vi hela styrgruppen samt chefen för Kultur och utbildning, så vi är inte ensamma och vi är rätt vana att prata om projektet vid det här laget. Vi tänker att vi nog kan få en annan typ av frågor på det här mötet dock. Och sedan kan man ju alltid oroa sig över tekniken på denna typ av hybridmöten (alltså ett möte med flera i samma rum och några på länk) – alla ska höras och synas och rätt version av PowerPoint-presentationen ska visas i bild. Så håll tummarna, hörni!

Men fredagen tar inte slut med Kulturrådet, nej nej. Hela eftermiddagen ska vi nämligen sitta i ett annat hybridmöte där vi kommer fortsätta att prata om förutsättningar för implementering och testning i skarpt läge. Detta genom att göra riskanalyser på de idéer som arbetsgruppen och vi projektledare arbetat fram under hösten och vintern. Efter det har vi förhoppningsvis en solid plan att jobba vidare med.

Det ni, det kallar jag en fredag det!

Marie Anstadius

En stunds ohämmad kreativitet

Nu när vi är inne på andra projektåret och kommit så långt att vi börjat utforma lösningar på projektets uppdrag så börjar jag och Elin allt mer dela upp oss och arbeta med separata spår, även om vi förstås är i ständig dialog med varandra om vad vi håller på med.

Den senaste tiden har jag fått dyka ner i ett favoritämne. I vårt utforskande av det sörmländska kulturlivets behov har detta ämne gång på gång kommit upp – att få kontakt. Man vill på olika sätt möta andra kulturaktörer över bransch- och rollgränser för att få inspiration, etablera nya samarbeten och skaffa sig en överblick av allt som händer i kulturlivet. Det finns också ett behov av att förstå varandras förutsättningar och uppdrag bättre och lättare kunna hitta till kunskap, kontakter och hjälp med stort och smått.  

Under rubriken Kontakt har vi samlat upp ett stort antal idéer och önskemål vi fått till oss i projektet och med dessa som utgångspunkt har jag börjat skissa på ett antal lösningar som succesivt kan börja testas skarpt under projekttiden. Om de faller väl ut ska de kunna leva vidare efter projektslut.

Det är förstås vansinnigt roligt att utveckla idéer, särskilt när det finns ett så bra grundmaterial från de sörmländska kulturaktörerna. Så jag har haft små lyckliga stunder med färgglada pennor och vår stora whiteboard. Ändå inte tillräckligt stor…

I övrigt är det hektiska dagar för projektet nu – vi har gått in i en intensiv fas där vi lägger grunden för förverkligandet av lösningarna, samtidigt som vi förbereder vår programpunkt på Folk och kultur (lite nervöst), ny ansökan till Kulturrådet och en hel massa annat.

Jag hoppas vi ses på Folk och kultur onsdag 9 februari kl 13.45! Här är länken till programmet igen: https://hypersay.events/e/folkochkultur

Nu ska jag gå till förrådet på museet i jakt på bortglömda whiteboards.

Fridens liljor!

Marie Anstadius

Arbetsgruppen utvärderar och idéer blir fokusområden

Govänner! Detta blir årets sista blogginlägg och därför lite längre. Med det vill jag summera arbetet i arbetsgruppen för stöttande strukturer och dess resultat – vad det blir av det, vad som händer här näst och vad deltagarna tyckte om arbetet och arbetsmetoden.

Vi börjar med det sistnämnda. Vid arbetsgruppens sista träff den 1 december fick deltagarna utvärdera arbetsprocessen och metoden behovsdriven utveckling. Utvärderingen var förstås anonym och individuell. I den lät vi deltagarna gradera varje möte och hemuppgift för sig och gav dem utrymme att kommentera varje gradering. Sedan fick de svara på frågor om bland annat vad som varit mest givande och vad som hade kunnat göras annorlunda.

När det kom till upplägget av arbetet tyckte gruppen generellt att arbetsmetoden och uppgifterna var välstrukturerade och effektiva men att man skulle behövt mer tid på sig att förbereda sig inför hemuppgifterna som handlade om att intervjua kollegor och representanter inom ens verksamhetsområde. En och annan uppfattade också fem träffar på vardera tre timmar som alldeles för kort tid för att åstadkomma något på djupet. Att träffas och arbeta tillsammans har samtidigt varit en genomgående positiv upplevelse – de flesta uppger att de funnit det oerhört inspirerande och lustfyllt.

Av det mest givande har många uppgett möjligheten att mötas över verksamhetsgränser, ta del av andras perspektiv och på ett jämbördigt sätt diskutera och lösa problem. Flera tog upp det överraskande i att gruppen trots sina olika ingångar och förutsättningar i kulturlivet ändå uttryckt likartade behov och önskemål och varit så samstämmiga kring lösningar på dem.

Det som blivit så tydligt under den här processen är hur viktigt det är för kulturaktörer att få träffas och att få göra det på lika villkor. Precis som det framkommit i projektets olika enkäter och undersökningar är detta ett av kulturlivets starkaste önskemål – att kunna mötas, utbyta kunskap, kontakter och erfarenheter med varandra. Har vi gemensamma mål kan vi komma långt!

Utifrån frågan ”Hur skulle vi kunna möjliggöra ett system för utbyte och lärande på lika villkor mellan alla kultursektorns aktörer?” tog arbetsgruppen fram ca 60 idéer – både själva och via sina nätverk. Efter bearbetning trattades dessa 60 idéer till tre med arbetsnamnen ”Mötesplatser”, ”Kompetensutveckling” och ”Funktion utan pengapåse”. Dessa idéer arbetade gruppen vidare med och illustrerade genom att bygga enkla, fysiska prototyper.

Men vad hände med de övriga 57 idéerna undrar kanske du? Hamnade de i papperskorgen?

Nej, självklart inte. Först och främst var ju inte alla dessa idéer unika, flera var olika varianter på samma idé, vilket ju visar att behoven i det sörmländska kulturlivet är ganska samstämmiga. De idéer som inte föll in under de tre vinnarna är sparade för framtiden och kan mycket väl väckas till liv om behov skulle uppstå.

Så vad händer härnäst?

Jo, de tre idéerna är nu upp till oss projektledare att fördjupa oss i och konkretisera till en plan för 2022. För att förtydliga och förenkla kommunikationen i det fortsatta arbetet har vi valt att kalla idéerna fokusområden med rubrikerna Fokus Kontakt (mötesplatser) Fokus Kunskap (kompetensutveckling), Fokus Stöd (Funktion utan pengapåse). Dessa fokusområden blir alltså projektets fortsatta huvudspår och ni kommer att få höra mer om dem under nästa år.

Men först ska vi projektledare ta jullov. Och vi hoppas att ni hårt arbetande kulturarbetare där ute också får möjlighet att göra det! Bloggen är tillbaka 21 januari, till dess, med hela vårt hjärta, önskar vi er en GOD JUL och ett GOTT NYTT 2022 på er!

PS. Vill du läsa mer om arbetsgruppsprocessen och hur vi arbetat med metoden behovsdriven utveckling, eller tjänstedesign som det också kallas, hittar du en fullödig beskrivning om du klickar här. DS.

Bilden till detta inlägg är en detalj ur prototypen för mötesplatser, illustrerad av Nina Wande.

Marie Anstadius

Ett stort, rungande TACK!

Efter åtta veckor, fem träffar och däremellan åtskilligt hem- och fotarbete knöt vi så ihop säcken i arbetsgruppen. Vi inledde vår sista träff med redovisning av reaktioner och tankar på arbetsgruppens prototyper som deltagarna samlat in som sista hemuppgift. Med oss denna sista träff hade vi två tredjedelar av projektets styrgrupp, Jörgen Lindvall – Scenkonst Sörmland och Hanna Rasmussen, Biblioteksutveckling Sörmland, för att lyssna in, svara på frågor och berätta om styrgruppens syn på projektets fortsättning. Därefter blev det tårta och utvärdering av arbetet.

Det kändes ärligt talat en smula vemodigt att nu avrunda ett arbete som engagerat 13 personer ur det sörmländska kulturlivet och som under dessa veckor gått in med liv och lust i ett av projektets viktigaste utvecklingssteg. Tiden har varit knapp och vi har hållit ett högt tempo som tyvärr inte lämnat så mycket utrymme att lära känna varandra och varandras verkligheter på ett djupare plan, vilket också flera lyft i sin utvärdering.

Det är förstås inte för sent för det och vi håller kontakten så att medlemmarna kan följa vart deras insamlade och utvecklade idéer tar vägen. I nästa inlägg tänker vi berätta mer utvärderingen av arbetssättet och vad som händer framöver med arbetsgruppens material men nu vill vi bara, med emfas, rikta ett stort och rungande TACK till alla i arbetsgruppen.

Ni har tamejtusan varit helt fantastiska!

Marie Anstadius

Får vi presentera… Arbetsgruppens medlemmar!

Så här i väntan på den tredje arbetsgruppsträffen tänkte vi passa på att berätta vilka som sitter i arbetsgruppen för stöttande strukturer och hur vi tänkt när vi satte ihop den. Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg så är urvalet gjort med tanke på att gruppen i första hand ska representera ett tvärsnitt av det sörmländska kulturlivet i form av roller och erfarenheter, inte olika konstområden. Därför finns både representanter för yrkesverksamma kulturskapare, ideella kulturskapare/främjare och de som representerar de offentliga kulturuppdraget inom kommun och region. Detta för att vi vill ha så många vinklar på vad som är och skulle kunna vara stöttande strukturer för det sörmländska kulturlivet som möjligt.

Nedan är medlemmarna presenterade utifrån den roll/sammanhang som haft betydelse för urvalet. Flera har ytterligare roller, erfarenheter och yrkestitlar än de som nämns, men dessa kan betraktas som en bonus snarare än ett urvalskriterium.

Arbetsgruppen består av:

Ewa Olsson Westin, Teater Sörmland och Fri Scen Sörmland

Stefan Seidel, Drömfabriken och Träffpunkten i Stallarholmen

Gabriela Salazar, frilansande produktionsledare för film och tv-drama 

Oksana Verkhola, kulturtidskriften och föreningen Trakten 

Tamara Dwidar Valiente, konstnär, sakkunnig om mångfaldsfrågor i kulturbranschen

Nina Wande, Idéfarmen i Dunker

Ulla Johansson, Sörmlands Bygdegårdsdistrikt

Bengt Sunesson, Länsbildningsförbundet

Karolina Zander, STUA, projektledare för ”Kultur och turism för ökad attraktionskraft”

Therése Jonasson, Kulturutvecklare, Eskilstuna kommun

Carina Nilsson, kultursamordnare, Gnesta kommun

Sanna Svanberg, Bild- och formkonsulent, Region Sörmland

Iréne Karlbom Häll, litteraturutvecklare, Region Sörmland

Marie Anstadius

Resan börjar!

Så möttes vi hjärtat av Sörmland, tretton sörmländska kulturaktörer och vi projektledare. Efter att ha presenterat oss för varandra och jag och Elin redogjort planen för arbetsgruppens uppdrag kastade vi oss in i den första uppgiften – att testa ”Processresan” på varandra. Processresan är en intervjumetod som vi vill använda för att identifiera utmaningar i en kreativ process.* Nästa steg är nämligen att arbetsgruppens deltagare ska intervjua andra kulturaktörer inom sina respektive områden för att vi tillsammans ska kunna skapa oss en tydligare bild av kulturlivets utmaningar.

Metoden är inte en helt lätt match att få grepp om men deltagarna testade sig fram med liv och lust. Efter en dryg timmes febrilt utfrågande och antecknande hade tolv beskrivningar av kreativa processer hamnat på papper (eftersom vi var ojämnt antal fick en av deltagarna avstå att bli intervjuad) och fler kommer det alltså bli när deltagarna de närmaste dagarna ger sig ut i sina nätverk och utforskar behov, glapp och utmaningar som kan dyka upp på vägen för den som skapar kultur.

Det som blev så uppenbart för mig denna kväll var hur oslagbart (och efterlängtat) det är att ses i samma rum och göra saker ihop. A-salen på Åsa folkhögskola riktigt kokade av positiv energi och nyfikenhet. Det slog mig också att det är sällan en sådan bredd av kulturlivet samlas under samma tak för att arbeta tillsammans. Inom gruppen ryms erfarenheter och kompetens inom scenkonst, film, litteratur, bild och form, arrangörskap, entreprenörskap, ideellt engagemang, folkbildning, nätverksbyggande, kulturbyråkrati och mycket, mycket mer.

Tillsammans har vi alla förutsättningar för att åstadkomma något riktigt bra. Stay tuned!

* Processresan skildrar en kreativ process från ax till limpa, exempelvis från att du som konstnär får en idé till att ditt konstverk möter mottagaren. Andra processer kan vara ett kulturprojekt, en programläggning av ett höstprogram, en filmproduktion, tillkomsten av en bok och så vidare. Vi beskriver denna och andra metoder vi arbetar med under fliken ”Arbetsgrupper” här på sidan. Klicka här för att komma till den pågående arbetsprocessen.

Marie Anstadius

…och ibland behöver man bara säga ”hej, här är jag, vem är du?”

I ett stort och komplext utvecklingsprojekt som detta, med högt ställda ambitioner och förväntningar, fylls tiden snabbt med aktiviteter som ska undersöka, definiera, formulera, etablera, implementera, kontrollera, rapportera och utvärdera. Allt för att nå bästa möjliga resultat för dem projektet är till för.

I allt detta viktiga kan det vara lätt att glömma bort betydelsen av de där tillfälliga, många gånger oplanerade, samtalen. De som bara uppstår när man springer på någon ute på ett jobb eller under fikapausen på ett evenemang, den sortens möten som det knappast rått något överskott på de senaste åren på grund av… ja, ni vet vad.

Dessa tillfälliga möten gör en oftast upplivad i stunden – man får ett litet energipåslag och ett minne av en person som kanske sysslar med något intressant eller som bara var trevlig att prata med i största allmänhet. Men ibland kan dessa möten göra hela skillnaden för det man gör härnäst.  Man kanske får en helt ny idé, man kanske byter jobb, startar ett projekt ihop, gifter sig… Ja, saker kan hända helt enkelt.

Efter vår första kulturfrukost var det flera som nämnde att det hade varit roligt att veta vilka de andra på frukosten var, då många inte kände till varandra och vad man hade för roller i det sörmländska kulturlivet. Det fanns inte tid för någon presentationsrunda utan vi ångade på med enkätresultaten och sedan diskussioner på det. Ur feedbacken vi fick efteråt föddes idén att skapa ett tillfälle att bara träffas och lära känna varandra, så vi tänkte ägna nästa kulturfrukost fredagen den 22 oktober kl 8.30-9.30 åt…

(trumvirvel)

Speeddating för kulturaktörer!

Inga förväntningar på formulerade insikter, inga problem som ska lösas, bara vanligt ”Hej! Vem är du, vad pysslar du med? Jag gör det här och det här”.

För att så många som möjligt ska kunna vara med så träffas vi digitalt även denna gång. Vi ses i storgrupp först och sedan kommer vi slumpa in deltagarna i olika digitala mötesrum två och två. Här får man pratas vid i 3-4 minuter innan man slumpas in i nästa möte. Som deltagare behöver du inte tänka på några förberedelser (än möjligtvis kaffe och att inte ha ett alltför vresigt morgonhumör) – att bara ses, snacka och lära känna nya ansikten är målet denna gång.

För att veta hur många som kommer och kunna skicka ut möteslänken bör du anmäla dig till frukosten på skt@regionsormlan.se senast tisdag 19/10. Gör det redan nu vetja!